I hemlandet USA placeras The Red Death nog i den ytterst regionala genren New Wave of American Heavy Metal, tillsammans med band som Shadows Fall, The Black Dahlia Murder, Lamb of God och Unearth. På våra breddgrader hamnar de i göteborgssoundsfacket, om än av det hårdare slaget.

”External Flame of Reference” sparkar igång i ett jävulskt tempo, påminnande om öppningen av Dark Tranquillitys senaste, fast skitigare. Jag trivs.

Ganska snart hamnar dock skivan i något slags vattentrampande. Framför allt dyker aldrig den råa energin som öppningsspåret bjöd på upp igen. Riffen staplas på varandra, tempot varieras föredömligt och melodierna hålls på lagom avstånd. Men jag saknar något som verkligen tar tag i mig. Och inslagen av tappingsolon är egentligen kul av enbart nostalgiska skäl och bör inte ges mar utrymme än de har fått.

Vad som saknas är riktigt bra låtar, kunnandet finns onekligen där. Men The Red Death skäller värre än de bits. Och ska det vara värt det får de nog jobba lite till på idéstadiet.