Hade jag varit på fel humör skulle jag avfärdat United som plastiga kopior. Som helst varit med under nittiotalets andra hälft då förebilderna i Placebo och Suede var som mest hyllade.

Men, jag är på bra humör. Och smittas av glädjen på Uniteds ”Slick”. Glittrig storstadsdekadent dandypop, ljussatt av neon och diskobollar under en rengtung himmel som när som helst kommer släppa ned miljoner vattendroppar och förflytta kajalen från ögon till kinder. Det är bilden framför mina ögon.

United har inte gjort någon enskilt knäckande låt, men en stark skiva. I lugna stunder går låtar som ”Walk On Water” rakt in i mig. I hetsigare tempo får låtar som ”Needs” och ”All Is Lost Without You” gärna kompa min nattliga taxifärd där färgat ljus reflekteras i blöt asfalt.

En lovande debut. Nästan nostalgiframkallande. Men United skulle gärna fått kännas lite mer nyskapande. Lite fler årsringar och rutin till det här bandet, och det som idag ekar av förebilder kommer säkert bli lite mer United.

Något som hjälper mer än Placebo.