Som om det inte räcker. Så låter Shining. Som om det inte räcker att bara. Det är inte nog.

Återhållet och lätt frustrerat slarvar en slapp bassträng fram en takt. Ivrigt handklapp hjälper till och en trugande klarinett lockar ut melodin bara för att avbrytas av en hårt riffande ljudvägg och slamrande trummor. Crossovermetalproggjazz.

Jørgen Munkeby ligger bakom Shining. In the Kingdom of Kitsch You Will Be a Monster är deras tredje skiva. Och ett klart avsteg från deras tidigare väg. För den vägen var inte nog. För att, som parantesen i en av låttitlarna säger, det är bara viljan som sätter tanken i rörelse.

Tidigare både anklagades och hyllades Shining för att vara jazzpurister. Nu har de släppt taget och istället jagat efter att tillfredställa klådan. Kanske var det först efter att Jørgen Munkeby lämnade Jaga Jazzist som han kunde ta Shining i den här riktningen. Mer av allt, elektronik i ljudbilden och klippt och klistrad produktion.

Goretex Weather Report bygger upp till ett crescendo och låter sedan skivan flyga dit den vill. Influenser plockas från vibrerande folkmusik, fläskig rock medan det i grunden naturligtvis är jazz. Hårt producerade och hetsiga mordhotet Redrum fångar upp stämningen och rusar vidare. Klippningen och stereomixen av saxofonerna gör att de blåser till de flämtande inte orkar mer. En försiktig klarinett fortsätter i Romani, den hjälps på vägen av mellotron och ettrig, hårt strängad gitarr.

Precis innan den flyter ut i intet smäller feta rocktrummor till i Perdurabo. Det smäller för att få uppmärksamheten men låten liksom väntar bara in mästerverket Alesteir Explains Everything som kommer efter.

I Alesteir Explains Everything sjunger Jørgens saxofon och gitarr melodin medan Martin Qvenilds trummor improviseras omkring. Några taktslag far ut i elektroniska explosioner och trummorna spelar nästan blastbeats i korta korta sekvenser.

Shining är såna där jævla jazzister. Helt i linje med bröderna i Jaga Jazzist. Inte riktigt lika bra, men nästan.