Recension
- Thunder Lightning Strike (CD) The Go! Team
- 2004
- Memphis Industries/Playground
Blandband!
Lyssna
Externa länkar
- The Go! Team
- Bandets hemsida.
- Memphis Industries
- Skivbolaget!
Om man utgår från skivornas och releasedatumens värld ligger jag tydligen ibland långt före och ibland galet långt efter. Idag handlar det tyvärr om det senare men låt er inte nedslås av det. Det här går att älta i evigheter, lyssna på igen, eller börja lyssna på utan några som helst referensramar.
Jag har nog befunnit mig i ett vakuum av för mycket ny musik den här hösten och verkligen inte hunnit lyssna på allt nytt som kommit. Vissa grejer, typ The Go! Team, har jag verkligen velat lyssna på ordentligt och inte bara hasta igenom, därför har jag väntat på ett bra tillfälle då jag verkligen har tid att ta in musiken.
Så nu under julledigheten gick jag igenom mina röriga skivhögar, hittade skivan och satte på den. Och det tog inte många sekunder förrän jag insåg hur bra det låter! Visst har jag hört flera av låtarna tidigare, på radio, på nån samlingsskiva eller på klubb men det är först nu, i sin helhet, låtarna verkligen kommer till sin rätt.
Att lyssna på ”Thunder Lightning Strike” är som att läsa en spännande bok. Man kan knappt bärga sig innan man får lov att vända blad och när man väl vänt är det fortfarande lika spännande. Så spännande att man inte vill att boken ska ta slut. Så funkar den här plattan. Ni förstår att jag dyrkar min repeatknapp!
The Go! Team använder sig mycket av samplingar som de sedan bygger på med eget material. Det blir en extremt levande ljudbild som är väldigt lekfull och glad. De elva spåren som skivan rymmer är alla nästan lika starka. Jag lyssnar med stora öron efter varenda liten sampling, ton och melodi. Överallt händer det nya grejer, nya ljud plirar mot mig, de svängiga soundet får mig att vilja dansa och jag måste lyssna noga.
Föreställ er att ett gäng riot grrrls har slagit sig samman med Jens Lekman och RJD2. Ungefär så låter det. Här ryms mycket Le Tigre-aktig riotsång, rap på Neneh Cherrymanér, discobeats, samtidigt som stråkar, trumpeter, flöjter och Motownsångerskor får ta plats.
”Junior Kickstart” inleds med ett Sonic Youthaktigt riff, och blir sen galet svängig. Man får samma gung i knäna som av att lyssna på Kanye West och RJD2. ”Friendship Update” ger med sina melankoliska toner en känsla av proggens jazzhjältar Hansson & Karlsson.
The Go! Teams musik blandar nog i princip allt jag älskar inom populärmusiken. De har klippt och de har klistrat, byggt ihop och ändrat. De har skapat ett fantastiskt kollage av ljud och lagom till nyår har jag upptäckt en av årets bästa skivor.
Publicerad: 2004-12-30 00:00 / Uppdaterad: 2004-12-30 00:00
23 kommentarer
FÖRST!!
#
thirst!
#
Junior Senior någon…?
#
Inte alls min typ av musik men det låter ändå intressant på något vis. Då har väl recensenten lyckats? Snart dags för en Hanif-recension annars va?
#
äsch tråkig skiva
#
ojämn skiva, men i de bästa studerna (ladyflash, huddle formation, bottle rocket, the power is on) är det verkligen hur bra som helst. 8/10 skulle jag säga.
#
…det våras för hamlet. en riktig mel brooks-goding! muuuahahaha
#
Pah! Klasser, KLASSER over Junior Senior.
#
Överskattat. . . sååå överskattat Indie-skräp
#
"Om man utgår från skivornas och releasedatumens värld ligger jag tydligen ibland långt före och ibland galet långt efter. Idag handlar det tyvärr om det senare men låt er inte nedslås av det."
Det är just den här typen av texter som gör att man vill bränna ner dagensskiva-redaktionen och hänga deras skribenter högt!
#
Ok en aning sent kanske, men hursomhelst är det kul att ni äntligen recenserar denna fantastiska skiva. Jag håller med dig i allt du skriver, 9/10 är ett helt rättvist betyg.
#
grymt bra skiva!
#
Tack Emelie. En av årets bästa skivor.
Gnälljönsar tig! Här jobbar recensenterna gratis och allt ni har att säga är någonting spydigt. Jävlar vad man blir trött.
Tack för det gångna året DSC. Hoppas ni orkar hålla på även i nästa år trots all skit som kastas på er. Gott nytt år!
#
Racingpaperplanes då?
#
Skänk ett glas vatten till offren i sydasien: http://www.pureaqua.org
#
Jag kan inte riktigt förstå varför det klagas på de kritiska. Kritik är ju bara bra så länge den är konstruktiv. jag håller ju med att det är tråkigt med dem som bara skriver "Ni suger" osv men det finns ju de som är kritiska på ett bra sätt. Arbetar man som recensent även om man gör det gratis så får man ju kunna ta konstruktiv kritik. Tyvärr så uttrycker sig en del här rätt korkat och tråkigt. Må väl
#
håller med björne. även om dagensskiva e gratis och allt så måste man få framhålla kritik. vem vet, kanske kan man hitta ngt kontruktivt bakom högen av kritik skrivna av människor som bara helt enkelt e avundsjuka på dessa skribenters jobb. denna skiva är faktiskt bra, de leker inte lika fantasifullt som the avalanches med i sina bästa stunder e det en fantastiskt skön skiva!
tack för detta år dagensskiva, emelie och andra. hoppas ni fortsätter :)
#
Bååthen seglar vidare. Har hon hittat hem till sin hamn nu måntro? Hmm.
#
Svinbra skiva.
#
Kul skiva. Märkligt att ingen nämner hopprepsassociationerna. Jobbigt att Fäärjahn skulle skriva usla puns på Emelies efternamn.
#
äh, om ni fattade hur skit som kommer till DGS skulle ni tycka att dom ändock hinner få med mycket, men visst har man rätt att tycka att prioriteringen allt för ofta är ganska galen.
#
Ja, det kanske var att _sjunka_ lite väl lågt. Men ganska bra rec, känns inte som hon "tar sig vatten över huvudet" direkt.
#
Framför allt Ladyflash och Bottle Rocket är två helt underbart högenergiska låtar som får det att rycka i vilken kropp som helst.
#
Kommentera eller pinga (trackback).