Recension
- Leviathan (CD) Mastodon
- 2004
- Relapse Records/Border
Gammal hårdrock rostar aldrig
Lyssna
När Mastodon spelade i London förra året avslutade de en fantastisk spelning med en cover på Thin Lizzys ”Emerald”. Kul av dem att hylla sina idoler och ge oss en bild av var de kommer från tyckte jag då. Föga anade jag att det i själva verket var en ledtråd till åt vilket håll de själva skulle gå.
”Leviathan” kokar nämligen av gammal hårdrock. Kärnan av det vi känner som Mastodon är givetvis kvar, låtarna bär ett smått progressivt mönster och det är fortfarande hårt driv med Brann Dailors meckiga trumspel som grädde på moset (mannen verkar ha seriösa problem med att spela raka komp utan kvicka fill). Stundtals påminner de om bolagskollegorna i Burst, eller varför inte ett mer tekniskt och snabbare Isis. Lägg därtill ett ökat inslag av melodiska gitarrer, utan att för den skull bli ”smöriga”, och ”Leviathan” är inringad på hårdrockskartan.
Skillnaden i anslag ligger i att det ursinne som bar fram ”Remission” tonats ner och att låtarna är något mer strömlinjeformade än vad som var fallet på ”Remission”, där jag upplevde att jag kastades än hit än dit mest hela tiden. Inget negativt i det, jag gillar fortfarande ”Remission” skarpt och tvingas jag välja mellan den och ”Leviathan” får det nog bli dagsformen som avgör.
”Seabeast” och ”Naked Burn” sticker ut med att delvis ha en Ozzy-liknande, ren sång och vara något släpigare. Den förra inleder med en smått psykotisk gitarrslinga, som påminner om musiken till haschruset på Gotland i filmatiseringen av Ulf Lundells ”Jack”. ”Megalodon” är den absolut bästa låten på skivan med underbara gitarrslingor framåt slutet på låten.
Mastodon har ett spännande och ganska eget sound. De är ett av banden som driver på utvecklingen inom dagens metalscen och går nog hem hos både metallskallar och hardcorefans.
Publicerad: 2004-09-07 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-24 21:33
25 kommentarer
verkar vara en inte så bra
#
arga pojkar
#
mastodon rockar !
måste all musik vara snäll och gullig ?
#
Nej, men bra.
#
Boring recension.
#
Skall inhandlas
#
det blir inget
#
Lockar inte mig heller. Den enda grupp jag kan tänka mig att lyssna på i den vägen är Enter the Hunt.
#
Ett självklart inköp.
#
Jag trodde Leviathan var en bok av Paul Auster, sen blev det en skiva. VAd sen? Ett hus, ett djur, en film. Vem sa: hardrock ar ett annat ord for urvattnad sjal…?
#
Snälla Paul: Leviathan är ett av de klassiska begreppen inom vår kultur och har inget med urvattnad hårdrock att göra. Läs Hobbes (1651) bok och hans definition: Art goes yet further, imitating that rational and most excellent work of Nature, man. For by art is created that great LEVIATHAN called a COMMONWEALTH, or STATE (in Latin, CIVITAS), which is but an artificial man, though of greater stature and strength than the natural, for whose protection and defence it was intended; and in which the sovereignty is an artificial soul, as giving life and motion to the whole body; the magistrates and other officers of judicature and execution, artificial joints; reward and punishment (by which fastened to the seat of the sovereignty, every joint and member is moved to perform his duty) are the nerves, that do the same in the body natural; the wealth and riches of all the particular members are the strength; salus populi (the people's safety) its business; counsellors, by whom all things needful for it to know are suggested unto it, are the memory; equity and laws, an artificial reason and will; concord, health; sedition, sickness; and civil war, death. Lastly, the pacts and covenants, by which the parts of this body politic were at first made, set together, and united, resemble that fiat, or the Let us make man, pronounced by God in the Creation.
#
Jag trodde Leviathan betydde jättestor varelse, något ostoppbart stort? Jag orkade inte läsa hela ditt prettocitat ur boken!
#
Det är Godzilla du tänker på. Det finns på video. Se den istället
#
När fan skall det komma lite bra musik dsc. Många månader sedan den dagliga kollen på denna sidan ledde till ett skivköp. Ni får en vecka till på er, sen förlorar ni en trogen läsare och tyckare. Nog får va nog!
#
ovanligt att sån här "smakfull" hård musik kör med ett sånt otroligt "smaklöst" omslag.
#
verkar vara bajs. boooring!
#
hur bra som helst. 9/10.
#
10/10
Bästa skivan så här långt i år.
I väntan på Isis.
#
Årets metalskiva, fruktansvärt bra. Och "leviathan" betyder "vidunder" ganska rakt översatt.
#
Mycket bra.
#
myyycket bra skiva! Sen att "elefantmannen" Joseph Merrick är med på slutet passar inte riktigt in, men det är en underbar låt, lite sorgsen precis som Merrick hade ett väldigt sorgset liv. Nog om den låten – hela skivan är urgrym! 9/10
#
jävla överskattad bajs skiva
#
Fy vad alla negativa kommentarer är pre-pubertala. Skärpning.
Stämmningsfullt mangel av ett band i ständig förändring, jag gillar't.
#
Ett mästerverk 10/10
#
”När fan skall det komma lite bra musik dsc. Många månader sedan den dagliga kollen på denna sidan ledde till ett skivköp. Ni får en vecka till på er, sen förlorar ni en trogen läsare och tyckare. Nog får va nog!”
Är man så jävla dum och karaktärslös att man låter en annan välja ut musiken man ska tycka vara bra, och formar sin åsikt om en skiva genom att läsa om den på dsc så är jag bara glad att denne person slutar köpa skivor.
#
Kommentera eller pinga (trackback).