Recension

- Meet Next Life (CD) ISAN
- 2004
- Morr Music/Import
Vacker elektronik
Lyssna
Externa länkar
- ISAN
- Officiella sidan.
När ISAN 1998 släppte sin debut döpte duon den till ”Beautronics”.
”Beautronics”.
Jag vet inte om det här blivit en etablerad genre någonstans, eller ens om det någonsin kommer att bli det. Men ”Beautronics” skulle jag utan problem kunna använda för att beskriva rätt mycket musik. ”Meet Next Life” är en sådan skiva.
Luftig, svävande, drömsk och vacker elektronisk musik. Utan ord.
När inledande ”Birds over Barges” smeker igång är steget inte långt till Airs senaste album när en akustisk gitarr får ta plats längst fram. En försiktig slinga som loopas om och om igen ackompanjerad av trummor och en bas så försynta att de knappt ger ringar i det musikaliska vattnet. Men under vattenytan, långt nere, är det något mörkt som flyter omkring. Som en radio som försöker hitta en kanal, men bara möts av statiskt brus i natten.
Egentligen är receptet för ”Meet Next Life” ganska enkelt. En långsamt pulserande bas, några svagt vispande rytmer och en melodislinga som rullar fram och tillbaka. Ibland växer den sig starkare, ibland är den nästan så svagt att den inte lämnar några bränningar när den slår mot den mjuka stranden. Under allt det mjuka finns det ofta något som bryter av. Något lite oroande, på ett försynt sätt.
”Meet Next Life” är inte särskilt krånglig. Inte någonstans egentligen. Långt från sönderknastrande ljudexperiment gör ISAN faktiskt, tja, muzak. Hissmusik. Bitvis vansinnigt vacker muzak, men, ja, muzak. För ”Meet Next Life” är precis så smekande att den skulle kunna sälja ungefär vad som helst. Än viktigare, precis som muzak ligger musiken på den här skivan farligt nära gränsen att försvinna in i tapeten. Bli bakgrundsmusik.
Det hoppas jag verkligen inte. För ”Meet Next Life” förtjänar betydligt mer än så.
För när man verkligen tar sig tid och låter sig vaggas in i ISAN:s ljudlandskap öppnar sig en väldigt vacker värld. Musik som kräver att du verkligen lyssnar. Som när den hjärtvarma basen i ”One Man Abandon” får sällskap av atmosfäriska ljud som växer sig allt starkare medan en naivt ploppande syntslinga i all sin enkelhet skapar en melodi fylld av fler nyanser än vad som borde vara möjligt. Men även här skrapas ytan av en envist sprakande pingpong-boll som försöker ta sig ut. Då är det faktiskt inte särskilt svårt att ha överseende med de spår på ”Meet Next Life” som blir alltför såsiga och vissa gånger svajar farligt nära irritationens gräns. Men de är undantag.
Om du tillhör dem som upptäckte en helt ny värld genom Four Tet förra året är ”Meet Next Life” en väldigt lämplig fortsättning.
Som ISAN beskriver det bäst själva:
”Beautronics”
Publicerad: 2004-02-07 00:00 / Uppdaterad: 2007-12-11 15:01
En kommentar
JA! Det här är fantastisk musik! Men varför förpassas de intressantaste släppen oftast till bonusrecensioner?
#
Kommentera eller pinga (trackback).