När jag har fönstret öppet pÃ¥ sommaren hör jag när Drottningsholmsfärjorna blÃ¥ser i sina Ã¥ngvisslor pÃ¥ vägen förbi. Ljudet av sommar. ÖppningsspÃ¥ret pÃ¥ ”Soulhack”, ”City Ports”, innehÃ¥ller precis samma visselljud.

Det här har förstås absolut ingenting med någonting att göra. Mer än att det är sådana smågrejer som kan få mig att bli positivt inställd till ett album utan att jag hört i princip något alls.

Just ”Soulhack” har jag visserligen hört. Säkert de flesta andra som gillar elektronisk musik, med tanke pÃ¥ den uppmärksamhet Eric Wahlforss enmansprojekt fÃ¥tt sedan skivan släpptes förra Ã¥ret. Men för alla som ännu inte stiftat bekantskap med Forss är det hög tid nu.

I beskrivningen av Forss musik kan man faktiskt göra det riktigt enkelt för sig genom att använda hans egen beskrivning. ”Cut and paste and build something”, som den samplade rösten i ”Paradigm Shift” konstaterar. För det är nämligen precis sÃ¥ det lÃ¥ter. Som att Eric gÃ¥tt loss pÃ¥ hela Blue Note-arkivet med häcksax och sedan använt eltejp för att klistra ihop bitarna. Fast inte nödvändigtvis pÃ¥ samma ställe som de var frÃ¥n början.

Lite grann som att lägga pussel med träklubba.

Men hur man än vrider och vänder på det och vad man än må kalla den här musiken, så är det jazz. Jazz på sitt allra mest fantasifulla, svängiga och ramtänjande humör. Att Eric har tryckt in musiken i ena änden av sin dator och fått ut ett Balthazar-piller i den andra spelar ingen roll.

Det är stökigt. Det är rökigt. Det är funkigt tillbakalutat. Det är be-bop-hetsigt.

Det är framförallt svängigt som satan för det mesta.

Lyssna bara pÃ¥ ”Using Splashes”, som egentligen är ”If I Was Your Girlfriend” pÃ¥ stÃ¥bas. Galet.

Varje gÃ¥ng jag hör ”Soulhack” kan jag inte lÃ¥ta bli att känna att det nog var sÃ¥ här mÃ¥nga av de stora jazzmästarna hade lÃ¥tit om de spelat in sina banbrytande verk i början av tvÃ¥tusentalet. Eller kanske till och med musik som Miles Davis nÃ¥tt fram till om han levt idag. Än mer övertygad blir jag när jag hör ”Characteristics”, uppföljaren till ”The Doo Bop Song”, mer än tio Ã¥r senare.

Gillar du jazz äger du förmodligen redan ett exemplar av ”Soulhack”.

Gillar du inte jazz borde du köpa skivan i morgon.