Förra året släpptes samlingen ”How We Rock” på Burning Heart. 18 låtar med några av de största som kan ringas in av genrenamn som motorrock, punkrock och garagerock. Självklart med en övervikt åt BHR:s egna artister, men också med The Hellacopters, Rocket from the Crypt, Sahara Hotnights och Danko Jones.

Jag tänker på den samlingen och hur jag när den kom tyckte att den kändes tam när jag spelar ”They Came from the North”. Jag hade det mesta och kunde inte riktigt förstå vad jag skulle med den till. Visst snygg och så, men…

Idag ser jag lite annorlunda på den. Det är en väl sammansatt skiva. Och om fem eller tio år kommer den att vara ett utmärkt tidsdokument.

Likaledes Örebro-baserade skivbolaget Zorch:s samling ”They Came from the North” kan sägas ta vid där ”How We Rock” avslutade sin utgrävning. Eller som ett komplement till Bad Afros serie ”Pushing Scandinavian Rock to the Man”.

Huvudfokus drar mer åt 60-talsinfluerad fuzzig rock med skrammel och garage. För oss Örebroare är det allt det där som kan sammanfattas med Klubb Zorch. De mest välkända namnen på samlingen är förmodligen Sweatmaster, The Flaming Sideburns, The Maggots och The Strollers.

Jag gillar stöket och oljudet här. Det mesta är kanske i grund och botten mindre välspelat än på ”How We Rock”, men det har en råhet och direkt avväpnande vilja och energi som jag tidigare mest hittat i de vilda släppen från Schweiziska Voodoo Rhythm och i The Hollywoods släpp.

Jag hör en sida av The Skreppers i ”Hot Pants” som inte gick fram fullt ut på albumet ”Hedonists Hellcats”. Dessutom med en refräng som får mig att tänka på signaturmelodin till TV-serein ”Batman”. Jag charmas av The Satans (bara namnet är ju värt en hel del). The Nocounts bjuder på vildsint orgelrock som skulle kunna få mig att stå på tå och vråla på vilken liten klubb som helst.

Sen har vi band som Glendoras och Voladoras och Maharajahs och… Ja, de enda jag kan komma på mig att sakna i sammanhanget är Dee Rangers.

Kort sagt. Trodde du att garagerocken försoffats, gubbat till sig och blivit snäll behöver du inte leta längre. På en liten skiva från ett litet skivbolag i Närke finns beviset för att det fortfarande brinner. Det handlar som vanligt bara om att leta bakom stenarna och gräva djupare.

Rock tamefaen!