dagensskiva.com

48 timmar

Recension

The White Stripes: Elephant
Elephant The White Stripes
2003
Third Man/XL/Playground
8/10

Stora fötter, bredbent

Lyssna

Sök efter skivan

En rockpose med fuzz på gitarren kliver bredbent ur högtalaren. Mest underkroppen faktiskt. Jack White sjunger ”A seven nation army couldn't hold me back”. Utan att tänja på uttrycket, utan att sjunga med stora bokstäver. Bluespunk, med drag av Butthole Surfers, utan att vara spritt språngande galet.

Jack och Meg White har tagit ett kliv bakåt, grottat ner sig lite mer. ”Elephant” är lite tyngre och mindre yster än ”White Blood Cells”. Kan ju vara för att temat är kärlekens död, eller åtminstone ”death of the sweetheart”. ”Elephant” är som en blandning av självbetitlade debuten och ”White Blood Cells”.

White Stripes är äldre nu. Inte speciellt mycket i ålder, men av kuskande världen runt. De har vuxit upp till nya måsten och ny verklighet. I ”Black Math” surar Jack över att ha blivit något han inte varit förut och inte haft för avsikt att bli. Han accepterar utan att acceptera.

”There's No Home For You Here” följer upp där ”Dead Leaves on the Dirty Ground” slutade. Med skön kör och sökande sång som tar fart och får mod under tidens gång. Gitarren spelar orgel och tillsammans stämmer den och Jack upp i bästa Queen-kören.

Det är skitbra. Meg slamrar fortfarande på trummorna som vore hon just en elefant i den där lilla kroppen. Jack sliter fortfarande i strängarna som de vore de hans banemän och älskare samtidigt.

I ”In The Cold Cold Night” introducerar de ett nytt element när Meg får ta hand om sången själv. Karaktären ändras ganska markant. Mer naivt, coolt. En skorrande orgelslinga i bakgrunden som låter som en trasig transformator och en slick gitarrslinga i förgrunden. Inga trummor som håller upp trampet.

Men det känns ändå som jag inte skulle spela b-sidan på vinylversionen av den här plattan så ofta. Den inleds med Bacharach-covern ”I Just Don't Know What To Do With Myself”. ”In The Cold, Cold, Night” följs av ”I Want To Be The Boy To Warm Your Mother's Heart” och avslutas med ”You've Got Her In Your Pocket” och bara Megs tillhör mina favoriter på skivan. Skivan tappar tempo lite för mycket, även om det aldrig är dåligt.

”Ball And Biscuit” driver upp tempot, men det är inte förrän ”Hardest Button To Button” som jag är riktigt med igen. Tunga, ljuddämpade bastrummeslag som vi känner sen tidigare och slafsig high-hat. Jack sjunger meningslösheter och jag njuter.

”Little Acorns” är en liten hjälp till självhjälp som instruerar dig i att leva som en ekorre. I början läser Mort Crim en introduktion med trygg röst och Jack sjunger ”Give it a whirl, girl / Be like the squirrel”. Lekfullt och bra. Det låter som Nirvanas ”Territorial Pissings” med White Stripes.

Avslutningen går i nyförälskelsens tecken. Där lära-känna-fasen inte hunnit bli trygg och vanlig. Den allra sista låten med Holly Golightly kunde jag kanske varit utan, men det är ok för då får jag strax börja om från början igen.

Kal Ström

Publicerad: 2003-03-26 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-28 18:36

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #1897

34 kommentarer

…så här ska rock låta. fuck mando diao, the sounds, melody club, de stijl, whyte seeds, shout out louds, the donnas, blink 182 och alla andra jävla rockwannabes…typ

ohlala Oregistrerad 2003-03-26 00:02
 

melody club har väl aldrig försökt vara rock direkt va?

nov Oregistrerad 2003-03-26 00:03
 

Verkar bra. Detta ska kollas upp.

Anonym Oregistrerad 2003-03-26 07:03
 

”You've Got Her in Your Pocket” är ju en av Jack's vackraste låtar (den skrev han förresten för rätt länge sedan, finns på liveupptagningar från 1999). Andra sidan är snudd på min favoritsida och ”Hardest Button to Button”, ”Little Acorns” de svagaste spåren enligt mig. Så olika man kan tycka… Jag håller med om betyget tror jag, snudd på en nia kanske. Favoritspår:

”Seven Nation Army”,

”Black Math”,

”You've Got Her in Your Pocket”,

”Ball and Bisquit” och ”Girl, You Have No Faith in Medicine”.

Två BRA sajter då:

whitestripes.net: http://www.whitestripes.net

Triple Tremolo: http://www.whitestripes.host.sk

astro Oregistrerad 2003-03-26 07:40
 

me wants

nils Oregistrerad 2003-03-26 08:08
 

lingon_balle gillar dem.. han är sugen på att köpa skivan…

.. bara så ni vet…

lingon_balle Oregistrerad 2003-03-26 08:46
 

Denna skiva ska jag köpa, ska också på konserten som är snart!

White Stripes rockar röven !

Phille Oregistrerad 2003-03-26 09:16
 

”Well It's True That We Love One Another” är ju bästa låten på skivan och dessutom en rolig kommentar till spekulationerna om huruvida dom är syskon eller inte och om dom är syskon kanske dom har varit ihop vilket är äckligt etc. ja ni vet.

MrHanky Oregistrerad 2003-03-26 09:27
 

När släpps skivan? Måste man vänta värsta länge…

Cheyenne Oregistrerad 2003-03-26 09:36
 

14 april släpps den! GES skiva alltså. Om du menar White Stripes så släpps den på måndag…

Martin M Oregistrerad 2003-03-26 10:00
 

Bra skiva, som fan.

En sak undrar jag dock efter att ha läst White Blood Cells-recensionen. Vem har påstått att det ”följde en brittisk hype (och så klart en efterföjande svensk)”. Vadå såklart? Med WS, likväl Strokes och BRMC har britterna varit patetiskt slöa på att uppmärksamma det. Dags att lägga ner mindervärdeskomplexet kanske?

Mathias Oregistrerad 2003-03-26 10:22
 

nils: jag var först med det nicket.

nils Oregistrerad 2003-03-26 11:02
 

jag förstår det inte.

Benjamin Orff Oregistrerad 2003-03-26 11:36
 

Tjejen i bandet ser ut som den lilla flickan i The Ring. Creepy!!!!!!!

arg skåning Oregistrerad 2003-03-26 13:17
 

Nej arg skåning, det är den lilla tjejen i The Ring som ser ut som Meg.

A Oregistrerad 2003-03-26 14:28
 

Det är den lilla tjejen i The Ring som ser ut som tjejen i Ringu(?).

På tal om skivan så är den helt ok. Gillar den minst lika bra som de föregående.

freddz Oregistrerad 2003-03-26 14:35
 

Hoppas den är mer som de två första än den senaste. Den var alldeles för poppig och hade alldeles för lite feta bluesriff.

Cross Roads Oregistrerad 2003-03-26 15:36
 

Att döma av hanteringen kring diskussionen av 50 cents nya skiva – recensionens vara eller inte vara – så föreslår jag att man döper om sajten till ”Gårdagensskiva.com”. Jag menar, släppa recensionen i juni – på pocket. Tjenare!

Micke Oregistrerad 2003-03-26 15:50
 

Men sluta gnäll någon gång! Om ni barnrumpor inte hade gjort det kanske den redan hade recenserats. Då hade vi andra som skiter i 50 cent sluppit alla kommentarer. Hoppas att den blir kvar i boken. Låt oss slippa den här.

Johan P Oregistrerad 2003-03-26 15:58
 

Ohhhhh Johan P, You got som sand in you vagina there.

Phille Oregistrerad 2003-03-26 16:02
 

känns så bra att humorn på den här sidan är så hög. fan, tänk att vi andra har gått en massa år i skolan, och inte är hälften så begåvade som dessa halvidioter med inbyggt banjosoundtrack verkar vara. GES är stora i inlandet, vid små tjärnar i skogen.

suck Oregistrerad 2003-03-26 16:27
 

walla

kroken Oregistrerad 2003-03-26 23:52
 

USch, jag är redan trött på White Stripes nya skiva innan jag ens har hört en endaste ton ifrån den…

S Oregistrerad 2003-03-28 14:25
 

alla älskar egentligen the sounds. bara ingen som fattat det ännu!

alla Oregistrerad 2003-04-04 09:44
 

det här är ingen kul platta. jack white gör cover på sig själv.

för mig är detta klart likvärdigt med den dag oasis blev gamla. köp inte.

appe apa Oregistrerad 2003-04-11 22:14
 

för en gångs skull så är det den sensate skivan som är bäst.. inte den första.. på white blood cells så var det ju bara hotell yorba som var något att ha. 9/10 kunde den väl fått? =)

palm Oregistrerad 2003-04-16 11:44
 

White stripes är helt underbara!!… Seven Nation Army så jäkla skööön!! jag trorde inte man kunde göra en snyggare video än till I Fell in love with a girl. Men Seven Naton.. är minst lika snygg!!

Flippar Oregistrerad 2003-05-08 17:15
 

Elephant utan ”It's true that we love one another” är som en bakelse utan körsbäret i mitten. Den är ju oemotståndlg, för sjutton gubbar!

Talleh Oregistrerad 2003-05-22 11:44
 

”theres no home for you here” är ju så klockren, för att inte tala om ”seven nation army”

jacob white Oregistrerad 2003-06-19 01:48
 

efter att ha hört några halvtråkiga mp3 med white stripes har det inte alls fångat mig så jag gav liksom upp…men nyss lyssnade jag på p3 live med white stripes och nu inser jag hur jävla bra musik det är!!!!!!!!!!!!!!!!

pelle Oregistrerad 2003-08-05 22:15
 

Jag tycker den här skivan är ett mästerverk. Alla deras skivor är bra enligt mig.

Förresten blir jag lite irriterad på alla dessa musikproffs som överanalyserar allting…

Mupp Oregistrerad 2004-01-08 17:31
 

Så djävla bra skivan kan bli alltså, har typ haft den ute ur cd-spelaren max typ 2 och en halv vecka sedan jag köpte den, och det var kanske ett år sedan. se där! 9½/10 enligt mig.

Jag tror fortfarande att de kommer överträffa detta.

Zorro!! Oregistrerad 2004-11-07 21:38
 

Varför tycker alltid tondöva kritiker om en skiva av fel anledning. "I want to be the boy to warm your mothers heart" är ju snudd på skivans bästa låt. "Well its true that we love one another" är inte så dålig den heller. Det är mycket sånt här på dagens skiva. Ni verkar tro att ni kan nåt, men ofta verkar ni helt enkelt inte förstå…

Björn klevborn Oregistrerad 2004-12-02 14:39
 

[...] vårt arkiv finns recensioner av Elephant, De Stijl, White Blood Cells och Get Behind Me [...]

The White Stripes lägger av | dagensskiva.com Oregistrerad 2011-02-03 16:39
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig