dagensskiva.com

48 timmar

Recension

The Beatnuts: The Originators
The Originators (CD) The Beatnuts
2002
Landspeed/Playground
7/10

Rock the M.I.C!

Jag vet inte om du var där. En fredag i juni mitt i småländska obygden när Junkyard Ju Ju och Psycho Les äntrade scenen i Teaterladan. De gick in och körde fullständigt över alla förväntningar jag hade haft. Det var så obeskrivligt hårt och svängigt att betonggrunden måste fått sig ett par rejäla sprickor. För mig blev det första mötet med The Beatnuts på scen och det är bara att konstatera att de är en hejdlös partymaskin.

Jag tror att varenda en som tryckt sig in i den fullpackade lokalen var rätt nöjda med upplevelsen. Jag tror att Les och Ju Ju tyckte att det var en rätt schysst spelning även de. Jag är nästan säker på det. Jag är nämligen ganska så helt nästan säker på att introt som sparkar igång duons nya fullängdare är en inspelning från den dagen i juni.

På skiva är det mesta annars som vanligt för The Beatnuts, det är paaarty, paaarty, paaarty. Och precis som vanligt är det så in i bomben bra när det svänger på i bästa Nuts-stil. Och självklart håller de hårt på att vara politiskt korrekta med spår som Work That Pole (Tony Touch gästar).

Men den singeln, långt ifrån skivans bästa spår, är inte direkt representativ för The Originators. Det är ju istället fetsvänget och den väsande funkflöjten i partystartaren Yae Yo (med Problemz och och ILL BILL från Non Phixion jag drar på på högsta volym. Eller dragspelshiphopen à la Outsidaz i Buying Out the Bar. För att inte tala om det släpigt hårdslående groovet i Originate (med Large Professor), det tunga latinogunget i My Music (där Amaretta nära nog representerar omkull Ju Ju och Les), eller superfunkiga släpbasen i Routine. Det blir till och med lite sommarhiphop i LL Cool J-skolan, komplett med falsettrefräng, i Ya Betta Believe It.

Men sedan drar The Beatnuts iväg på lite funkäventyr i JB:s-land och då sackar tempot och svänget en hel del. Det är exempelvis trist att förre Beatnuts-medlemmen Al Tariqs gästinhopp (även om han kallade sig Kool Fashion innan han blev muslim) sammanfaller med en av skivans tristaste låtar.

Men det är mer kul än tråk på The Originators. Och om du gillade dem förut blir du inte besviken. Inte gruppens starkaste släpp, men bitvis svänger The Beatnuts mer än det mesta i år.

The Originators? Nja, men förbannat bra på det de gör.

Ola Andersson

Publicerad: 2002-11-14 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-15 00:32

Kategori: Recension | Recension: #1724

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig