Gästrecension
- Julie Ruin (CD) Julie Ruin
- 1998
- Kill Rockstars
Ett viktigt led i utvecklingen
Lyssna
Externa länkar
- Julie Ruin
- Mer info om Julie Ruin.
- Kill Rockstars
- Skivbolagets sajt.
- Ingelas sajt
- Mer om Ingela.
”Människor verkar tro att det är omöjligt att göra sig av med sexism, rasism och homofobi, men det är det inte” – Kathleen Hanna.
Det har varit mycket snack om Le Tigre den senaste tiden och de senaste åren, men jag tycker det är alldeles för få som nämner Julie Ruin. Pratas det om Le Tigre nämns Bikini Kill. Inget annat. Kathleen Hannas soloprojekt Julie Ruin som blev Le Tigre till sist när hon tog hjälp av sina vänner Johanna och Sadie för att spela Julie Ruin låtar live – glöms bort alldeles för ofta.
Kathleen använde 10 år gammal utrustning när hon spelade in låtarna till sitt soloprojekt 1997, för det var lättast att lära sig använda allt själv på det viset. Med hjälp av en effektbox, en ”döende” trummaskin, en trasig sampler, Casio-keyboard , en fyrkanalsporta och senare en åttakanalare spelade hon in den här sköna, coola skivan som släpptes i september 1998 på Kill Rockstars. Bikini Kill splittrades några månader tidigare i februari.
Det som bland annat drev Kathleen att göra den här skivan var att hon ville få ut saker och ljud som hon hade i sitt huvud som hon ville höra genom sina egna öron. Låtar hon ville höra, men som ingen annan gjorde, så då fick hon göra dem själv istället. Det råkade tydligen stämma väldigt bra med vad jag skulle vilja höra och helt plötsligt fanns det där. Det tog ungefär 1 år att spela in skivan som har 15 spår. Hon jobbade med den när hon hade lust helt enkelt.
Julie Ruin låter inte speciellt mycket som Bikini Kill, det är just därför jag tycker om den här skivan så mycket. Jag uppskattar Bikini Kill på många sätt men musikaliskt var det inte riktigt min grej. Julie Ruin är en mix av lo-fi electronica, garagepunk, riotgrrl-attityd och hiphop. Det går inte säga att ”det här är bara riotgrrl-punk” för det är det inte. Ibland låter det stenhårt, ibland blir det blippblopp och sedan väldigt lugnt och fint men hela tiden väldigt, väldigt medryckande och politiskt.
Jag kommer ihåg när jag hörde Julie Ruin för första gången på ett blandband från en vän. Mellan Wilson Pickett och Slayer: Julie Ruin – ”Radical or pro-parental”. Jag lyssnade, jag spolade tillbaka bandet och lyssnade igen. Många gånger. Det var en så otroligt cool och bra låt att jag blev helt glad i hela kroppen. Jag tycker fortfarande att det är en av de bästa låtarna på albumet.
Det är ingen barnlek att få tag i den här skivan har jag förstått men det är klart det går med lite ansträngning och tålamod. Det är dock värt alltihop för om ni gillar Bikini Kill/Le Tigre eller bara är nyfikna på vad Kathleen Hanna hittar på när hon gör något helt själv så bör ni kolla upp Julie Ruin snarast.
I ”I Wanna know what love is” snor Kathleen en rad från Foreigner och pratsjunger: ”So I'll stay awake almost every night. A pin in my hand and in the other a knife. Cuz I'd rather be scared and fight back. Then be some dick's maid, babe, or wife….”. Texten handlar om hur illa polisen behandlar kvinnor och om ”The Green River killer” – som bara mördade kvinnor. Kathleen Hanna låter sin Ziggy Stardust berätta vad hon har att säga om utnyttjandet av barn, isolering, rasism, sexism, kapitalism, media – till exempel. Visst finns det lite av Bikini Kill kvar i musiken (som i ”The punk singer”) men mest märks det vad hon lyssnade på när hon spelade in skivan t.ex. Kool Moe Dee och Atari Teenage Riot.
Det här är ingen ”perfekt” skiva på något sätt i den meningen att det inte alltid är tajt, ljudet är sådär och så vidare – men låtarna är ruskigt bra och Kathleen är ruskigt cool. Det här är en väldigt speciell skiva som jag tycker att fler borde kolla upp, det är på tiden. Många har missat ett steg i utvecklingen Bikini Kill – Le Tigre.
Upptäck Julie Ruin!
Publicerad: 2002-08-03 00:00 / Uppdaterad: 2002-08-03 00:00
40 kommentarer
Kungligt!
#
Nej, coolt.
#
ingela ser snygg ut.
#
äh vad fan bara fyra idag…..vem kommer minnas mig om tio år när jag bara komemr fyra….skärpning på mig själv!
#
fast det var en jävla fin brud som skrivit recensionen……..=)
#
http://www.ingela.tk: jeg er ikke imponeret…
#
dixie –
sidan ligger ju inte uppe, om du inte förstår det själv. den kommer upp senare igen, just nu går det bara in alla 'trevlig' typer som hänger på den här sidan och det räcker med att de drygar sig och skriver skit i det forum som finns här. min hemsida klarar sig finfint utan det! hah!
#
ja, den här skivan är verkligen en höjdare! jag tycker att det är på Julie Ruin som Kathleen Hanna bäst får fram sitt politiska budskap. här teoretiserar hon mer, på Bikini Kills skivor får man nöja sig med slagord och humorn i Le Tigre fråntar lite av politiken. lite nördig bonus-info: Kathleen spelade in skivan i sitt sovrum och var av ngn teknisk anledning tvungen att ha alla lamporna släckta under inspelningstiden. lyssnar man riktigt noga kan man höra henne släcka sin lampa, precis i början av varje låt och sedan kan man höra henne släcka den igen precis i slutet.
#
Vicken ironi att kommentarerna kom att handla så mycket om recensentens utseende när det var just denna skiva som skulle recenseras!
#
”Be Here Now” borde ha varit en stor inspirationskälla till den här skivan. Ett bra exempel är ”All Around The World” där texten i refrängen är ”All around the world / you´ve got to spread the word / tell them what you heard / we´re gonna make a better day. Samma grundtankar om möjligheten till en bättre och ärligare värld kommer fram i ”Julie Ruin”.
#
lo and behold…..
PRECIS.
#
Den senaste tiden har det funnits bild på recensenten runt 3 gånger i månaden.
Är det då så jävla märkligt att folk skriver saker då det plötsligt dyker upp en stor bild på en snygg tjej?
Känns ju som snudd på hyckleri då du blir sur för att människor kommenterar utseendet, samtidigt som du tycks älska att synas.
#
jag det var ju inte precis som om hon inte posade för kameran hon försökte ju göra sig snygg vilket hon lyckades med också……får jag chans på dig jag är trevlig och söt….
#
Ingen har sagt att jag är sur, ingen har sagt att det är märkligt. SUCK. Jag tycker bara det är tråkigt när man skriver en recension och feedbacken är ”öö du är snygg” och inget mer.
Men vem vet, DET kanske är ”så jävla märkligt” att tycka det. Jaha.
#
fast förlåt Ingela jag är bara en sexistisk äcklig kille…..det var en bra recension….jag ber om ursäkt för mitt töntiga betende….fan vad pinsam jag är!
#
jag tror även att feminist riot grrrrrls gillar att få komplimanger om ngn tycker att de är attraktiva.
#
for the record.jag skrev inte ”öö”, det är en stor skillnad. tror det är du som hör det du vill höra. att jag är en otäck ointelligent slusk som är kvinnornas fiende nr.1. macho mannen lasse med snus under läppen och en folköl dreglandes efter alla med en plutande mun. jag tyckte bara du såg trevlig ut och skrev det. inget mer, inget mindre.
#
håller med fff….det var inte meningen att väcka uppror hos dig Ingela……du såg bara så söt ut
#
Om man vill ha feedback på texten istället för bilden så kan man ju överväga i att skippa bilden.
Och jag vet inte, jag kanske fattar dåligt, men jag tycker det här låter rätt surt:
”sidan ligger ju inte uppe, om du inte förstår det själv. den kommer upp senare igen, just nu går det bara in alla 'trevlig' typer som hänger på den här sidan och det räcker med att de drygar sig och skriver skit i det forum som finns här. min hemsida klarar sig finfint utan det! hah!”
#
Kathleen Hannah är lite som T(i)NC och andra politiska artister, de driver en märklig form av ”one-liner” politik. Hoppas ingen röster med one-liners i tankarna.
Rösta på miljöpartiet istället, annars åker de ur riksdagen.
#
Exakt.
Miljöpartiet har rätt fokus. Samhällessystem kommer och går, människor föds och dör.
Who cares?
Men om miljön förstörs så får vi aldrig tillbaks den. Och utan den så kan ingen leva, inte ens t(i)nc och co.
#
Alla är snygga i svartvitt med mycket kontrast :-)
#
Hur kan ni tycka Ingela ser snygg ut? Tycker hon ser förjävlig ut, eller är det bara kortet som gör att hon ser så illa ut..
#
Förresten är noise conspiracys förkortning ganska lustig:
Inc., förk. för eng. incorporated, beteckning för aktiebolag i företagsnamn i USA.
Medveten ironi eller inte?
#
Nja, folk som uttalar sig negativt om kvinnors utseende är ju sexistiska gubbslem.
#
Jag vill fan läsa om bra eller åtminstone intressanta skivor och inte sånt här skit! Grr
#
Det här är enkelt!
Ingen har kallat någon sexist, ni är så onödiga. Vad hon menar är; kommentera r-e-c-e-n-s-i-o-n-e-n eller var tyst för det är vad kommentarerna är tillför. Inget jävla tjaffs eller personangrepp. Det är så töntigt.
2. Det står ”skicka med en bild” när man ska skicka in en gästrecension. Ska det vara så mycket att gnälla över. Bilden är lagom oserös och bra!
3. Benjamin Orff – vi vet väl alla att innan man recenserar en skiva ska man ringa dig en, helst flera gånger och kolla om det är OKEJ så du ska slippa bryta ihop när den dyker upp på dagensskiva.com…
Ge upp!
#
& nu upptäckte jag en till sak här som är helt sjuk! ”om man vill ha feedback på texten istället för bilden så kan man ju överväga i att skippa bilden.” – skulle någon skriva så till en kille?
ska en tjej inte kunna ha en bild utan att snubbar ska ta sig rätten att bedöma hennes utseende? ska hon sitta glad och nöjd och bli klappad på huvudet för att hennes text inte spelar någon roll för hon har en BILD? ni är riktigt konstiga hörni…märker ni inte det. usch!
det märks att det är för lite tjejer som skriver på den här sajten och att det är för lite tjejer som överhuvudtaget skriver här i övrigt. hejdå!
#
1. Trevligt att du kan tolka andras åsikter åt oss som har lite svårt att förstå.
2. Det är knappast så bra att ändra i citat så att de får en annan innebörd än den ursprungliga. Så här står det på sidan om sommargästande (www.dagensskiva.com/sommargast2002.asp):
”Vill du kan även bifoga en bild på dig själv.”
Antar att det ska vara ett du innan ”även”, men det föll väl bort.
Ditt ”citat” låter smått strängt, som nånting man bör eller nästan måste göra, det som står på sommargästsidan känns klart mer vänligt och liberalt.
3. Onödig kommentar från Benjamin Orff, visst, men nu pysslar du ju själv med just det du var emot: ”Inget jävla tjaffs eller personangrepp. Det är så töntigt.”
4. Föreställ dig att de som skrev på den här sidan, både recensioner och kommentarer, bestod av runt 90% tjejer (jag tror att den siffran är ganska träffande vad gäller andelen killar här). Tror du då inte det skulle skrivas något om skribentens utseende, om det dök upp en recension av en söt/snygg/stilig kille med tillhörande bild. Det tror jag.
Det handlar om enkla, logiska mekanismer.
Påminner om det enkla faktum att en kille/tjej som kommer in i fel omklädningsrum på badhuset eller efter skolidrotten kommer att bli utstirrad.
Det är klart att det är jävligt tragiskt att musikbranschen är nästan lika mansdominerad (eller ska man säga pojkdominerad?) som killarnas omklädningsrum, men det är knappast dagensskivas fel.
5. Jag kollade in senaste tio recensionerna och fann att de i snitt fått runt 9-10 kommentarer varav de flesta var på några få rader. Här är vi snart uppe i 30, och många är långa och välskrivna. Hade det varit roligare om det varit helt blankt under Bengansreklamen?
6. Tänkte att jag kunde avsluta med att kommentera recensionen i sig, för det var ju det som efterfrågades:
Jag tycker den är bra och informativ, men inget får mig att lyfta på ögonbrynen, dra på läpparna eller tänka ”aha!”. Kanske beror min motvilja på att Le Tigres senaste album var en sån besvikelse, kanske beror det på något helt annat.
(Nu kommer något säkert sura för att jag delvis var negativ i recensionen av recensionen (suck…), menmen, det finns alltid någon som är missnöjd.)
Nu ska jag pusta ut med en stor kanna januarikallt iste,
tack för ordet.
#
Så om man är snygg så bryr sig ingen om något annat? Jaha, det var ju upplyftande ;)
Kom igen, när en person skriver en recension på en sajt som handlar om skivrecensioner så är det recensionen kommentarerna ska handla om.
Om man tycker personen som skrivit är snygg, så är det väl trevligt och bra men det har inget att göra med recensionen. Det är DET som är poängen. Och poängen här är dessutom att det INTE skulla vara såhär om en kille skrivit, ÄVEN om 90% tjejer hängde på den här sajten. Sorry.
Oftast när en tjej skriver något ( artikel, recension, bok, blabla ) så får hon enorm feedback på just sitt utseende – positiv som negativ och vad hon säger/gör spelar inte lika stor roll. Så är det inte fallet med en kille. DET är illa.
Det är inte sexistiskt att tycka att någon är snygg, det fattar ju alla. Det är inte det hon menar heller. Men ni verkar ju inte vilja förstå.
Pratar vi om sajten ”snyggast.nu” så är det en annan sak. Men vill vi ens prata om den?
Le Tigres senaste skiva är inte så bra. Julie Ruin är 1000 gånger bättre!!
Le Tigres första platta är dock riktigt okej men Julie Ruin är fortfarande bäst.
Julie Ruin ÄR INTE LE TIGRE. Julie Ruin ÄR INTE LE TIGRE! Okay?!
#
En väldigt informativ text. Bra att någon tar fram Julie Ruin i ”rampljuset” för en gång skull. Det är ju, precis som -Ingela här har skrivit, inte det som nämns när det pratas om riotgrrl-musiken. Alla refererar fram och tillbaka mellan Le Tigre och Bikini Kill. Därför är denna artikel bra, ruskigt bra.
#
Ja tror fan inte jag har läst en enda gästredension där författarn ifråga citerar en låttext på skivan. Inget fel med det, men det ska bli kul att se vem som bryter mönstret.
(Ha! Ingen kommentar om utseendet här inte!)
#
Oj fan det ska visst va inte citerat…
#
men FÖRIHELVETE. bra recension, tack. PUNKT SLUT!
#
Kalle, du är en sån som gör att man skäms för att ha snopp. Fy fan!
#
Usch vad feminister är jobbiga…
#
det är jobbigare med folk som är dumma i huvudet, typ – du. dork.
#
jätte bra recencion!!!
#
drogfrihet?
menar du att du är fri från droger eller att du vill ha frihet att ta droger?
#
Lätt att vara drigliberal när man är socialist,Då slipper du ju ta ansvar för vad som händer !
Usch jag spottar på dig och dina värderingar.
#
Kommentera eller pinga (trackback).