Recension
- 3.00 A.M. Serenades (CD) Marit Bergman
- 2002
- Sugartoy/Border
Nja
Lyssna
Externa länkar
- Marit hos Border
- Border presenterar Marit.
- Demowebben
- "You did not love me at all" i nedladdningsbart format.
Etiketter
Första gången jag lyssnade på 3.00 A.M. Serenades kändes det som om jag snart skulle börja gilla skivan. Det verkade som det fanns något där, något som letar sig in och tar mig på en resa när jag äntligen förstår. Men nu, några veckor och ett otal lyssningar senare har jag kommit fram till att det inte är så. Nästan, men.
Visst låter det rättframt och ganska eget. Liv-Marit verkar verkligen vilja göra det här och det hörs, men. Hon tar ju i och det är bra, men.
Det räcker inte. En lycklig tjurrusning i pop som Julia borde få mig att falla hårt nog för att omfamna hela skivan, men inte ens den når ända fram. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är, men en stor del av det är produktionen som känns lite för smidig. Orgeln, blåset, gitarrerna och trumkompet är liksom lite för snygga. Lite för tillrättalagda. Som en indie-skiva som blivit gammal. Skramlar rätt för sina vänner, men när festen är slut bryr den sig mer om vad grannarna tycker om de oansade häckarna i trådgårdens kant än om gästerna hade trevligt. Den skapar att avstånd till mig, istället för att ta mig med.
Några av låtarna räcker helt klart till. Ovan nämnda Julia är en av dem. You Did Not Love Me at All är en annan, som faktiskt varit med i P3 Demo i en skramligare version, men då utan orgel och därför inte heller riktigt bra. It Would Have Been Good är en tredje. Där klarar dessutom produktionen av att passa in, då det är en finstämd sak som inte tjänat på en ovarsammare hantering. Och hennes röst låter som en varm mysig kudde att vila på när hon beskriver hur hon skulle spelat sina favoritlåtar med Sonic Youth för honom om de inte gjort slut.
En sak jag verkligen gillar med produktionen är inslagen av vardag mellan låtarna. Ett övergångställes knäppanden, en t-bane-förare som förklarar att dörrarna stängs, barn i lek och krogbesökande människor. Där drar skivan mig nära. Anknytningen till verkligheten får det att kännas på riktigt. Synd bara att Liv-Marit, Björn Yttling, Johan Gustavsson, Björn Hansell och Pelle Gunnerfeldt blåser det med låtproduktionen (två första) och inspelningen (tre sista).
Publicerad: 2002-05-07 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-06 17:48
36 kommentarer
Hon ser ju snygg ut i varje fall..
#
det är ju björn yttling och marit som producerat låtarna. gustavsson, hansell och gunnerfeldt har varit inspelningstekniker.
#
är det bara jag som tycker att recensionen är skriven med lite knepig svenska på en del ställen?
#
Nä, jag tycker det också. Men jag tänker endå lyssna på Liv-Marit, för hon är en tjej jag gillar. Hon skriver muy bien.
#
Encantado!
#
Pelle brukar ha en viss tendens att överproducera musiken och ta bort lite av 'själen'. synd för han är bra.
#
Jag kan inte sätta fingret på det, men jag tycker det här var en dålig recension.
#
Tänk så fel Kal har, plattan är underbar, den bästa plattan på hur länge som helst.
#
Jag håller med Kal. Liv-Marit är hyllad för att hon skriver bra och är kompis med allas vår Per Bjurman. Jag hade väntat mig mer musikaliskt, eller snarare mindre kanske, det låter som sagt lite för tillrättalagt. Bra, Kal!
#
Såg det live. Riktigt tråkigt. En låt påminde en del om ”That´s what friends are for” Inte bra. Texterna, lätt barnsliga med en och annan bra strof.
#
är väl att hon har en sjukt snygg trummis?
#
Stina: Tack, ändrat nu.
Lo and behold …: Va fan, inte knepigare än mina tankar. Har ändrat på en del ställen nu för att rensa upp lite.
Slutkommentar: Jävla pollen.
#
Det är ju fegt att ändra i texten efteråt. Ändra betyg i så fall också.
#
Jag ändrade skum svenska samt korrigerat ett faktafel. Vad jag inte har ändrat är vad jag tycker om skivan. Varför skulle jag då ändra betyg?
#
Va? Svenskar ar fan dumma i huvudet! Pelle Gunnerfeldt ar ju en utav VARLDENS (ja, jag sager varldens) basta producenter! Antagligen skulle den har skivan varit skitbra producerad om Pelle hade varit mannen bakom rattarna. Fattar ni vilka grymt bra skivor Pelle har producerat de senaste aren, forutom Fireside sa har han ju varit bakom storheter som Beezewax, Randy, Starmarket, Last days of april osv! Sverige borde fatta vilken javla superproducent de har inom sina granser. Pelle, Steve Albini och J Robbins bor alla namnas i samma andetag… jao jao. .. annars var recensionen lite kort …fast det var roligt att lasa den eftersom det verkar som alla andra recensenter gillar skivan som snus.
#
Alla recensenter har tydligen inte lika bra musiksmak.
#
Pelle: nä, och tur är väl det!? tråkigt om alla gillade samma saker, eller hur?
#
Märklig liknelse. Bryr sig skivor om oansade häckar säger du? Förvirrande värre…
#
Jag skulle vilja påstå att svenskan är bedrövlig.
#
är ni ovana med recensenter som inte använder sig av klyschor va?
#
Måste faktiskt hålla med om att detta är ett lågvattenmärke för DSC språkligt. Subjektivt talspråk i sådan hög grad att recensionen skulle kunna vara skriven av en tolvåring alternativt Karolina Ramqvist. Gillar AMGs typ av recensioner mer.
#
om det inte duger kan ni gå nån annanstans.
#
Hmmm… Björn Hansell, det måste vara den Björn som jag jobbade på mitt jobb för fem år sedan…
#
Suck my candy: Du har inte lust att skriva det där igen fast på svenska den här gången.
#
En recension måste ju för fan vara subjektiv! Eller så här: Först ska man presentera skivan, och det bör ju göras objektivt annars fattar ingen vad det handlar om, men bedömandet av skivan är per automatik subjektivt. Att sätta betyg på en musik-, film-, ja, konstupplevelse är godtyckligt.
Jag börjar ledsna nu. Alltid detta jävla krav på objektivitet. Var kommer det ifrån? Varför tror en del att recensenter, till skillnad från alla oss andra, skulle kunna grunda sina åsikter om en skiva utifrån ALLA läsares referensramar? Kal Ström har inte samma sak som jag när han lyssnar eftersom det är Kal som lyssnar. Han har andra erfarenheter än jag och vi uppfattar därför inte saker lika.
#
Ta bort N:et framför det ord som borde rubrikerat denna recension och öka sedan antalet fyllda fyrkanter med minst fyra.
snälla.
#
ett väldigt konstigt första stycke i denna recension. ja, det är invecklad och inte särskilt bra svenska, liksom syftningarna i sista stycket. dagenskiva brukar kunna bättre.
skivan har jag inte hört men producenten heter Yttling och inget annat.
#
I vilken låt har hon snott från thats what friends are for?
#
det här är en helt fantastisk skiva! recensionen var konstig.
#
det här var den enda dåliga recensionen jag sett av Kal. aja, det var ju tvunget att hända någon gång.
#
låt er inte luras av recencenten det här är en av årets absolut bästa skivor – köp den
#
bästa kvinnliga artist i år helt klart. så söt och glad som gör en skituppåt.
#
Man kan inte som seriös recensent sätta 4a på den här skivan, hur kass produktionen än är.
Jag tycker detta är en av årets bästa (svenska) skivor.
#
Skitbra låtar men…hennes röst får mig att stänga av. Och den blir bara värre och värre. Synd.
#
kanonskiva ju..
#
En fyra??? Det här är ju ett av dom bästa svenska skivsläppen på länge? En nia i alla fall. Ep:n är förresten kanon den med!
#
Kommentera eller pinga (trackback).