Att just Promoe skulle bli den första ur kollektivet Looptroop att släppa ett album på egen hand har på något vis hela tiden känts självklart. Han är den självklara blickpunkten på varje konsert. På varje bild. Han är den som hamnat i främst i rampluset. Att han dessutom har den mest särpräglade rösten i kollektivet hjälper så klart till.

Sommaren år 2001 tillhörde Promoe. Från avsparken på Hultsfredsfestivalen tillsammans med kumpanerna i Looptroop och Sedlighetsroteln fram tills höstmörkret började lägga sig över landet. Promoe var överallt. Hela tiden. Den tidigare så medieskygge västeråsaren har till och med skymtat förbi i TV-intervjuer.

”Government Music” tog vid där ”Modern Day City Symphony” slutade. Promoe försökte göra som Bob Marley och skriva sånger om kärlek, men hur han än bar sig åt blev det vassa samhällskommentarer som kom strömmade ur hans strupe. Ett perfekt soundtrack till sommarens galenskap och lycka. Ett soundtrack till både festivalglädje och uppgivenhet efter demonstrationer som spårat ur.

Beaten signerade framförallt EmBee och Break Mecanix är några av de mest levande, sprittande och finurliga som någonsin sprungit från en studio i landet Sverige. Ett album som kan visa upp en öppning som ”Dawn”, ”Big in Japan”, ”Prime Time”, ”Government Music” och senare bjuda spår som ”Yes Ayah” och ”What's That Sound” är värt en plats i varje skivsamling.

Något som värmer extra med ”Government Music” är att den visar upp ett Looptroop i utveckling. Ja jag skriver Looptroop trots att den här skivan marknadsförs och säljs som Promoes egen. Gruppen är så stark och spelar en så stor roll på skivan som helhet att jag inte har några problem att se den som deras andra istället för Promoes första. På ”Government Music” är allt ett snäpp bättre än på ”Modern Day City Symphony”. Rimmen är vassare. Beaten och ljudbilderna mer varierade. Refrängerna säkrare.

Ett steg fram helt enkelt. När skivan tar slut vill jag bara ha mer. Vågar knappt hoppas att bandets utveckling fortsätter uppåt på samma självklara vis. Å andra sidan pekar allt på det, så varför inte? Nästa gång är Looptroop inte bäst i Sverige. Då når de högre än så.

Till dess får jag nöja mig med att lyssna på årets bästa svenska hiphopskiva om och om igen.