Recension
- Expansion team (CD) Dilated Peoples
- 2001
- Capitol
Ok playa, ta i
Lyssna
Externa länkar
- dilated peoples.com
- A true site. Snygg och konceptuell. Även om sajten till förra plattan var lite coolare så är den här mer funktionell.
- okayplayer.com
- Giving you true sites since 1999. Hem för Dilated, The Roots, D'Angelo, Hi-Tek, Talib Kweli med flera.
- hollywoodandvine/dilated
- Lyssna på alla spår från "Expansion team"
Första singeln ”Worst comes to worst” producerad av The Alchemist är ett bra exempel på hur jag känner för hela skivan. En gitarrloop rinner fram över en botten av mjuka stråkar, Evidence och Raakas rap flyter smidigt ovanpå och DJn är i centrum med en scratchad refränghook. Smarta val, cool känsla och småsvängigt ljud. Men samtidigt kommer jag inte ifrån att det känns lite lojt. De lovar mycket men håller det inte riktigt. De har kunskapen och säkert kapaciteten att vara hur bra som helst, men det är som att de nöjer sig med att visa att de kan istället för att visa vad de kan.
De omfamnar hiphopens historia med sin sättning av två MCs och en DJ (Babu) och sin stil. På ”Proper propaganda” låter de Public Enemys gamla media assasin Harry Allen introducera låten. Samtidigt tar de avstamp i nutiden med sin attityd och produktionsinsatser av kompisarna DJ Premier, Juju (The Beatnuts), Da Beatminerz, Joey Chavez och ?uestlove (The Roots).
Det finns flera spår som jag verkligen tycker om, men ingen som lyckas hålla mig fast. Ovan nämnda ”Worst comes to worst” är bara en av dem. Jag nickar nöjt när jag lyssnar, men den lämnar mitt medvetande så fort låten är slut. Jag gillar den lekfullt levererade mediekritiken i ”Proper propaganda”, men samtidigt känns deras analys lite tunn och inte särskilt träffsäker.
Av producenterna lyckas DJ Premier, Da Beatminerz och Babu själv bäst. ?uestloves insats kan i bästa fall kallas lekfull men inte särskilt bra och Juju har inte letat länge i skivbackarna efter det där perfekta beatet den här gången. Tur att Babu och hans handhavande av skivspelarna är med lite överallt, det höjer kvalitén på skivan överlag. Att Guru gästrappar på skivan märks mer på omslaget än på plattan, istället är det Tha Liks insats i gungiga ”Heavy rotation” som märks mest och är bäst bland gästerna.
Lite oväntat är det reggae-doftande ”Trade money” jag behåller som mest positiva intryck på den här skivan, då jag hatade den första gången jag lyssnade igenom skivan. Men det är väl som sig bör. De andra som jag tyckte bättre om har svalnat betydligt.
Dilated Peoples behöver ta ett stort steg till för att leverera det jag vill ha. Inte nöja sig, ta i mer. Nästa gång kanske.
Publicerad: 2001-11-09 00:00 / Uppdaterad: 2001-11-09 00:00
En kommentar
äh, håll käften skivan är en av årets bästa.
#
Kommentera eller pinga (trackback).