Recension
- The Reason Beanie Sigel
- 2001
- Roc-A-Fella Records/Universal
Ojämn uppföljare
Lyssna
Externa länkar
- Beanie Sigel
- Sigels presentation på Roc-A-Fella Records där du kan lyssna på samtliga spår från â€The Reason†i Real Audio-format. Tung på modem.
- Beanie-bilder
- Några Beanie-bilder för den som är intresserad.
När inledningsspåret ”Nothing Like It” så sakteliga tonar ut börjar det kännas som att ”The Reason” skulle kunna vara en så lysande skiva som jag hade hoppats på. Över en soulig sampling av The Dynamics Superiors ”Ain't Nothin' Like the Real Thing” berättar Beanie Sigel om sin resa mot berömmelse och hur han är rädd för den värld hans son kommer växa upp i. Och det är precis hur bra som helst.
Men redan på nästa spår ”Beanie (Mack B****)” dyker kaxige gangsta-Beanie upp och börjar rappa om att ragga brudar, langa knark och annat som hör till. Till stora delar säkerligen självupplevt på gatorna i Philadelphia men samtidigt inte varken bättre eller mer spännande än någon annan amerikansk gangsta-hiphop. När det, som här, dessutom inte finns något i musiken som fångar min uppmärksamhet känns det mest segt.
Tyvärr fortsätter ”The Reason” till stora delar i samma stil. Texterna kretsar kring livet som små-gangster med allt vad det innebär och den variation som finns ligger mest i beats och samplingar. Där handlar det om allt från scratchorgier i ”Get Down”, Dr Dre-influerad G-funk ”I Don't Do Much” och ”For My Ni****” till klassisk hård östkusthiphop i ”Gangsta, Gangsta” där Kurupt är med och gästar.
Sigels säkerhet som rappare och variationen i musiken gör att skivan ändå känns intressantare än mycket annan hiphop i samma genre. Men den vill aldrig lyfta mot de där riktiga höjderna.
Men så på ”Tales of a Hustler” händer något. Tempot sjunker lite, Sigel slutar ägna sig åt skryt och börjar istället BERÄTTA om livet på gatan. Och precis som han visade på debuten ”The Truth” är det där hans verkliga styrka sitter. Det är när han tar sig tid och försöker nå ut på ett mer känslomässigt plan han blir riktigt intressant. Och när han gör just det även i de efterföljande avslutande spåren är det återigen precis som i början knäckande.
Det är en avslutning som rycker upp ”The Reason” betydligt men tråkigt nog finns det alldeles för många halvdana spår innan dess som tar udden av skivan.
Publicerad: 2001-08-03 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-21 16:53
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).