16 låtar. 21 minuter musik. Utan att överdriva kan jag väl erkänna att vem som helst kan bli såld för mindre. Jag köper konceptet. Låt oss inte dra ut på det. Det är plågsamt i musiken precis som det är för människan. Musiken skall inte smörja det grusade borgerliga maskineriet, den ska täppa igen så att dödens reproduktion avstannar. Så att hierarkin mellan människor uppenbaras. Vad Intensity vill göra är att välta samhället. Inte enkelt, men nödvändigt i deras ögon. Enligt Intensity är musiken ett kulturellt vapen i kampen mot rovsamhället.

På bandets tredje fullängdare, ”The Ruins of Our Future”, levererar Intensity kraftfull hardcore i formen av ett punkband med ångest. För trots att Rodrigo (också i Satanic Surfers) skäller och skriker i sin sång kan det anas en ton av desperation och sorg. I låtar som ”Stress, arbete, ångest”, ”Förberedelsen” och ”Canto A La muerte” beskrivs människans utsatthet till musik som får vem som helst att blåsa omkull. Svenska blandas med engelska och spanska, och klassiska Epitaph-riff möter tunga slingor från rock och metal, men alltid samma malande trummor.

Till Intensitys nackdel måste väl produktionen läggas. Det låter inte helt klockrent, men vad gör väl det. Här är några killar som vill vända på en och annan sten. Så koppla in förstärkaren och gör det rätta. Tron flyttar berg, eller i varje fall en och annan sten.