Mat åt far har varit Uppsalas hiphopkungar sedan de släppte sin första demo ”Mat i Skördetid” och började göra konserter under 1997. Nu, efter ytterligare två kassetter, spelningar på både Hultsfred- och Arvikafestivalerna och medverkan på båda ”Alla Talar Svenska”-samlingarna, släpper de debuten ”Jämna Plågor” som klockar in på massiva sjuttiotvå minuter.

Mat åt far a.k.a. De Tre Vise Männen, består av Dödfödd, Format och DJ Mat. Dödfödds rim som drivs av djävulusiska krafter, levereras med en stiff frenesi och kompletterar Formats taktfasta flyt som rör sig smidigt såväl över som under rytmen. DJ Mat varierar skickligt sina beats från svängiga saker som ”Här kommer dom…” till blytungt stomp i ”Orala Orakel”. Full respekt.

”Jämna Plågor” inleds av ett ödesmättat intro som låter som Busta Rhymes sannolikt gjort om han växt upp i Flogsta i stället för Brooklyn. Detta bildar tillsammans med låten ”Här kommer dom…” en profetia om vilka som är på väg och snart tänker ta över hela scenen och lämna den massakrerad efter sig. Bereden väg eller få spö, det är de enda val du har. ”Här kommer dom…” borde snarast pressas i tolv tum med b-sidan vigd åt ”Sommarlåten” – den bästa svenska chillahiphopen som gjorts sedan Latin Kings ”Fint Väder”

DJ Mat och hans mannar gör hiphop enligt klassiskt recept med samplern nära överhettningen. Här finns ingen plats för DMX-baitande och synthbeats utan allt ska passera DJ Mats flinka fingrar och färgas av mängder av infall och impulser. Märk t ex de orientaliska rytmerna och bluesgitarren i ”I Min Egen Värld”. En viss inblick i smältdegeln Mat åt far får man av låten ”Influenser” där Dödfödd går loss i en tvåminuters namedropping om allt som får honom att ticka. Populärkulturella referenser som King Crimson, Screwball, Squarepusher och Atari Teenage Riot flimrar förbi. Även finkulturen får påhälsning när Porgy and Bess, Schumann och Oscar Meyer avhandlas i heta rim.

Det finns väldigt lite som jag inte gillar på ”Jämna Plågor” vilket förklarar varför jag har spelat skivan repig den senaste veckan. ”Fantasi” har en lite väl naiv refräng för min smak och ”Glasbergets” kryptiska text blir jag aldrig riktigt klok på. Men så är den ju knappast riktad till mig heller utan till någon som jag antar att den betyder väldigt mycket för. Lite besviken är jag också på ”Klockan är 666″ vars refräng inte får den tyngd den behöver. När Mat åt far spelar den live och Dödfödd tillåter sitt besatta inre att brisera i ett verbalt raseriutbrott mot Uppsala Poliskår, knäcker låten lätt en sån som du som läser det här på mitten. På skivan är låten inte samma självklara hit. Dessvärre.

Varför heter då skivan ”Jämna Plågor”? Jo, här finns i vissa spår en bitterhet över tristessen, klimatet och livet man lever. Detta livet kan vara lika jobbigt som att nå fyllan med Pripps Blå Klass II som Format träffande uttrycker det. Särskilt låtarna ”Sista Färden”, ”Ny Gryning” och självklart titelspåret förmedlar denna bistra sinnesstämning. När verkligheten kallt vänder en ryggen och man inser att man måste klara sig på egen hand blir Mat åt far lyktstolpen som är ens fasta punkt i tillvaron en frusen natt i Sunnersta.

Särskilt låten ”Jämna Plågor” är ett skimrande skildrat melankoliskt kapitel där man kommer obehagligt nära Dödfödds fullständigt uppriktiga rim.

Trodde att sorgen var på väg bortåt,
från grått till ljus,
till slott istället för bostadshus,
men såg snart, precis innan underbart,
igenom allt brus, att drömmarna blev grus.

och refrängen:

På alla frågor om hur det nu är,
svara bara jämna plågor,
för det är så det är, här

Och då flowstavargarna tjuter ut sin ångest råder ingen tvekan längre. Uppsala, eller Kuttsala som vi säger, har blivit kallt.