Da Brat har fram till detta tredje album alltid varit något av en pojkflicka. Hon har varit en kool katt som inte tar skit från nån. Hon har varit en kvinnlig kusin till snubbar som Snoop Dogg och Warren G. En skön g-funktjej som gjort sin grej. Rökt på lite för ofta och släppt ifrån sig en fet funkrökare lite då och då när andan fallit på. Hon har väl aldrig revolutionerat och en hel del har väl varit ganska tunt. Men, jag har alltid gillat hennes stil och attityd. Det har känts avspänt och ärligt.

I och med ”Unrestricted” får vi sen en ny sida av Da Brat. En mognare och mer kvinnlig sida. Hon har slängt av sig flanellskjortan och släppt ut håret. Det känns lite ovant först, men när jag väl vant mig sitter jag och gungar med som vanligt. Ljudbilden är också lite mer varierad än tidigare. Basen ligger fortfarande i g-funken, men här finns också inslag av mer regelrätt R&B och till och med calypso. Självklart är det ständige vapendragaren Jermaine Dupri som sitter vid spakarna även den här gången.

Självklart har hon fått med sig en del spännande gäster också. Ja Rule dyker upp i den studsiga ”Back Up”. Kelly Price gästar albumets överlägset bästa låt ”Runnin' Out of Time” – en stark och bitter kärlekshistoria som förtjänar ett liv utanför albumets begränsande ramar.

”Unrestricted” är en trevlig om än ojämn kompott från en artist i förändring mitt i karriären.