Recension
- Getaway (CD) Reef
- 2000
- Sony Music
Rock för popkillar och poptjejer
Lyssna
Externa länkar
- Reef-webben
- Informativ, med en hel del ljudfiler.
- AMG:s Reef-profil
- Ur All Music Guides databas
- Reef hos Sony
- Skivolagets info om Reef
Reef med röststarke sångaren Gary Stringer har hittills inte givit mig någon ståpäls. Med sin halvskitiga retro-rock skiljer sig bandet från de flesta av sina samtida kollegor på den brittiska musikscenen. Jag tycker de blandat sina influenser på ett rätt trist sätt. Intryck från klassiska band som Rolling Stones och Led Zeppelin har filtrerats hos Reef och låtit som en konstig blandning av The Black Crowes och Pearl Jam. Nu har, till min förvåning, Reef förnyat sig.
Det tog ett bra tag för albumet att växa till sig. Vid de första genomlyssningarna tyckte jag Reef lät ganska bleka och tunna. Men jag hade mina referenspunkter i mitt senaste blandband, vilket inte gjorde matchen lätt för Reef. Men i takt med tiden har Reef hörts allt mer i både hemmet, på jobbet och i bilen.
Med nye producenten Al Clay har Reef fått en nytändning. Musiken är poppigare, men har ändå behållit tyngden, som i inledande ”Set the Record Straight” , där Gary Stringer sjunger om glädjen att dansa, utan att skämmas.
Att Reef skulle poppa till sig var väl otänkbart när de slog igenom på allvar med andra albumet ”Glow”. Med det här albumet har bandet blivit gladare. De inledande fyra låtarna levererar en riktig glädjeinjektion. Det svänger på ett sätt som tilltalar min kropp från höften och neråt. Tämligen IQ-befriat, men riktigt skönt. Skönt är också ekot från 80-talshårdrocken. Bäst manifesteras det i powerballad-liknande ”Levels” med en klister-refräng som jag inte hört sedan Conny Bloom grät ut i ”Dying to Be Loved” på Electric Boys ”Groovus Maximus”.
Kula Shaker gav upp. The Black Crowes flummar vidare, just nu med Jimmy Paige, från Led Zeppelin, som turnésällskap. Reef har gått vidare med nya kläder och kortare frisyrer. Pop-influenserna har lyft bandet många dimensioner. För dig som vill ha ett tuffare Travis eller ett mindre pompöst Oasis är Reef ett lämpligt val. I sina bästa stunder lyckas Reef med ”Getaway” leverera ren glädje. Med det kommer de långt.
I'm surging, jumping on the dancefloor
Me and mine we're launching through the air
We have all been given superpowers
That show up whenever you are near
Superhero I'm dancing and I feel like you
– ”Superhero”, Reef.
Höj armen, knyt näven, fäll ut pekfingret och känn dig som en superhjälte. Jag tror Robbie Williams skulle vilja vara med i Reef.
Publicerad: 2000-09-18 00:00 / Uppdaterad: 2000-09-18 00:00

3 kommentarer
älskar denna skiva.
#
Jimmy Page.
inte Jimmy Paige.
pöh.
#
Deras andra skiva ”Glow” har spår, som ger de flesta ståpäls. Lyssna på ”place your hands och bli frälst i Reef!
#
Kommentera eller pinga (trackback).