Att påstå att Last Days of April helt bytt stil sedan förra skivan ”Rainmaker” och nya ”Angel Youth” vore att överdriva en smula men visst har det skett en markant förändring. Under de två år som förflutit sedan förra skivan har de framför allt ägnat sig åt att turnéra runt om i Europa. Sångaren och låtskrivaren Karl Larsson har också hunnit med att släppa en del solomaterial och göra en mindre soloturné. Något bandet däremot inte gjorde mellan skivorna var att skriva på nytt material. Det började man inte göra förrän i våras när det var dags börja arbeta med ”Angel Youth”.

Det är en av förklaringarna till att ”Angel Youth” låter så väsensskild från det tidigare materialet. Bandet har helt enkelt fått nya influenser och infallsvinklar som påverkat musiken. En annan avgörande orsak är givetvis också Per Gunnerfeldts produktion. Han har lyckats få Last Days of Aprils till en nivå de inte varit i närheten av innan.

Där det tidigare var skramligt är det nu fylliga ljudmattor som smeker öronen. Men framförallt har också låtmaterialet aldrig varit starkare. Låtar som inledande ”From Here to Anywhere” och ”Two Hands And Ten Fingers” är bland det absolut bästa de hittills åstadkommit. Inte minst den sistnämnda där Last Days of April framstår som Cures och Popsicles förlorade släkting. Men också i den nakna och avskalade ”Make Friends With Time” där bara en ödsligt klingande cembalo kompar Karl Larssons ensamma sångstämma. Hur vackert som helst faktiskt.

Bandet själva säger att de inte har några större förväntningar på albumet och kanske blir det så att det inte kommer bli någon större framgång. Men om det finns någon rättvisa så borde ”Angel Youth” bli Last Days of Aprils genombrott. Albumet är nämligen en liten pärla. Möjligtvis lite opolerad fortfarande men ändå en pärla väl värd att upptäckas. Gör det du också.