Det går ganska snabbt att konstatera att det var länge sedan jamaicansk musik var så uppmärksammad som den är nu. Inte sedan Bob Marley och hans Wailers gjorde sitt segertåg över världen har intresset varit större. Men om det då nästan uteslutande handlade om mer traditionell reggae är variationen idag betydligt större. Visst finns fortfarande de klassiska rytmerna på plats i reggaen idag men en minst lika stor del av musiken utgörs av modernare dancehall, ragga och dub.

En annan skillnad är också att det idag inte bara handlar om ett par enstaka artister som uppmärksammas och spelas. Istället kommer det hela tiden fram nya och talangfulla artister som låter tala om sig. Buju Banton, Lady Saw, Capleton, Bounty Killer, Sizzla, Mr Vegas, Shaggy och Lexxus är ett par av namnen vi fått lära oss de senaste åren. Men även om alla de ovanstående haft framgångar med sin musik finns är det tveksamt om det är någon av dem som kan mäta sig med Beenie Man.

Han slog genom internationellt 1997 med dunderhiten ”Who Am I?” och det hyllade albumet ”The Many Moods Of Moses”, (Beenies riktiga namn är Moses Davis), och har sedan dess konstant varit en av frontfigurerna på den jamaicanska musikscenen. 1999 kom skivan ”The Doctor” som bl a innehöll singeln ”Gospel Time”. På båda de här låg musikens fokus främst på dancehall och ragga även om det redan då fanns avstickare åt andra håll. Bästa exemplet är ”Ain't Gonna Figure It Yet” från ”The Many Moods Of Moses” som med sina tydliga countryinfluenser faktiskt blev en hit på diverse topplistor i countryns Mecka, Nashville.

Så att samarbeta med artister från andra genrer eller söka sig åt andra håll musikaliskt är inget nytt för Beenie Man, men han har aldrig tidigare gjort det så tydligt att han verkligen satsar på att nå en ny marknad som på nya skivan ”Art & Life”. Det är inget han sticker under stol med heller. ”I wanna make the international public understand what I'm trying to get across to the world here”, som han själv säger i skivans sista spår. Men även om Beenie Man inte hade påpekat det måste man nog vara döv för att på de föregående 16 spåren inte förstå att det är just det han försöker göra. Den han marknad han framförallt siktat in sig på med ”Art & Life” är den amerikanska och då inte minst r'n'b- och hiphop-scenen.

Ett par av spåren är producerade av superheta amerikanska duon The Neptunes som låg bakom Kelis debutskiva. Kelis själv är med och gästar på ”Jamaica Way” och på ett annat av Neptunes spåren, det givna singelsläppet ”Girls Dem Sugar” gästar Mya. Hiphopen representeras främst av Redman och Wyclef. Båda med var sin tolkning av låten ”Love Me Now”.

Men även om skivan är så tydligt inriktad på att slå sig in på den amerikanska marknaden finns här några riktiga dancehallrökare. Och det är i de spåren Beenie Man verkligen är som bäst. För även om de andra spåren inte är dåliga så är det ragga och dancehall som är hans rätta element. När han kommer igång har han få övermän där.

”Art & Life” är en ganska splittrad skiva men tack vare sin talang lyckas Beenie Man ändå få den att fungera. Den är inget mästerverk men gillar man Beenie sedan tidigare är den definitivt tillräckligt bra för att motivera ett köp.