Jag har en kompis som jag inte träffar så ofta längre. Håkan. Han gillar DiLeva så där mycket att man nästan blir avundsjuk. Varje gång DiLeva har släppt en ny skiva har han sagt att det är den bästa någonsin. I alla fall efter ett tag. Först har han inte tyckt om den alls. Sen har det inte spelat någon roll om skivan kallats ”Love is the Heart” eller ”Noll”.

”Älska” är DiLevas tionde skiva (om man inte räknar samlingen som kom förra året och den engelska versionen av ”Jag Är Du”). Det är DiLevas bästa skiva på väldigt väldigt länge. Den bästa sedan ”Noll” helt klart. Kanske lika bra. Det vet jag inte än.

DiLeva har sagt i flera intervjuer att han var väldigt kär när han spelade in ”Älska”. Det märks. ”Jag Är Du” var en bitvis dyster och tung historia. Det var en nedstämd DiLevas återkomst till det svenska språket, det var ingen lycklig DiLeva.

Nittiotalets DiLeva präglades av en jakt på nya ljud. Tomas irrade in i technofällan och hittade väl aldrig någon skrud som riktigt passade där. De engelskspråkiga skivorna innehåller ändå gott om starka låtar. De flesta med det gemensamma draget att de framförs på gitarr.

”Älska” är en skiva som visar en betydligt mer harmonisk DiLeva. Han jagar inte desperat efter nästa trend. Han försöker inte passa in. Han bara är. Det har han alltid varit bäst på.

DiLeva är lycklig och förälskad. DiLeva sprider kärlek. Precis som det ska vara.

Samtidigt har Tomas klätt sina symfoniska popvisor med nya skor. Bas och trummor är modernare. Uppdaterade. Samtidigt är resten av ljudbilden fylld med klassiska DiLevianska grepp. Här finns barnkörer, stråkar och gitarrer som far runt åt alla möjliga håll, pukor och svischande synthar.

Texterna handlar så gott som uteslutande om kärlek och lycka. Det är omöjligt att inte bli glad. Omöjligt att inte le. Omöjligt att inte må bra.

I ett samhälle där pengar är lag och egen vinning regel är det DiLeva snarare än någon annan som är rebell. Att så helhjärtat förespråka den osjälviska kärlekens budskap är långt mer kontroversiellt än att ropa efter revolution och störtandet av kapitalismen. DiLeva är vår mest kontroversiella artist just nu. Klart jag älskar det.

Jag tror att min kompis Håkan kommer att gilla den här skivan direkt.