”Home” låter lite som Sevendusts framträdande på Woodstock kändes. Alla delarna fanns där, men bandet lyckades inte bryta endimensionaliteten. De försökte och försökte, men lyckades inte. Hur hårda de än är, hur nedstämda deras instrument än må vara, så infinner sig inte det där lilla extra.

Det är förbannat irriterande helt enkelt. Jag lyssnar och lyssnar. Inget händer. Jag rycker till ibland och börjar hoppas, men jag blir inte övertygad. Visst det svänger en del, men det borde sparka stjärt. Som fan.

Musikaliskt tycker jag att Sevendust påminner om rätt många band, men vi kan säga att att de befinner sig i samma aggroskola som Deftones och Korn, men att de även till viss del använder sig av synthar. Ett plus i det här fallet. Men det är inte hela sanningen. Sevendust har även implementerat neo-grungen i sitt sound; framförallt i sångmelodierna. Detta tilltag kan ibland bli riktigt läskigt, då det nu och då leder mina tankar till hemska, till synes halvreligösa, pompösa sångare som återfinnes i band som: Fuel 238, Godsmack och Live. Burr! Jag vill inte säga att all sång på skivan är sådär hemsk, men en liten del är det, och det är illa nog. Det ger mig en fadd smak i munnen. Men visst. Lajon Witherspoon är en bra sångare. Bäst är han när han varierar skrikandet med sjungandet. Och håller sig ifrån det där andra utstuderade tjafset. Inget ont om melodier, men ibland så… Duetterna, eller vad man nu ska säga, tillsammans med Chino Moreno (avslutande ”Blender”) och med Skin (”Licking Cream”) fungerar bra, och särskilt den senare kommer nog att sälja en hel hög extra album.

Att bandet valde att använda sig av Andy Wallace när det kom till att mixa plattan förstår jag. Han har gjort mycket bra jobb för bla Helmet, och även den här plattan är välmixad. Även om den är lite platt och därför väl snäll. Men det skall väl producenten ha skäll för?

Platt, enkelt, snällt. Inga trevliga ord. Men det är inte riktigt så illa. Det är det faktiskt inte. ”Home” är en bra skiva. Men jag tror att Sevendust skulle kunna vara så mycket mer. Särskilt som det är här är deras andra album. Den rena produktionen lämpar sig för utstuderat kliniska och tekniska band som exempelvis Helmet och Prong eller varför inte Incubus, men Sevendust skulle nog vinna på att skita till sitt ljud lite. De skulle samtidigt kunna utveckla sin förkärlek för maskinskapade ljud. Om det nu inte är en strävan efter att vara mer tekniska som föranlett vissa val i produktionen… Vi får väl se hur nästa album blir. Det är dags att välja väg.