Du har gjort dig extra tjusig kvällen till ära. Med klackskor som klämmer eller slips som skaver glider du in på det där cocktailkalaset hos bekantas bekanta. Runt omkring dig står vackra, välklädda människor med krampaktiga leenden. Ovanför dig snurrar en discokula snabbt varv efter varv i takt med orgelns pulserande ackord. Från ett hörn […][...]

De enda moonbabies jag sett till innan är de små knyten som körs runt av sina mammor på Östermalm i små glänsande cybersovsäckar och vad jag vet har de inte så mycket gemensamt förutom namnet med de begåvade musiker och låtskrivare jag syftar på här. Jag springer snabbt från utestället jag hänger på allt för […][...]

Plötsligt stannar det upp, du hänger upp och ned, fasthållen i en anordning du tvingas lita på till hundra procent. Ditt huvud blir alldeles blodfyllt och det börjar smaka järn i munnen. Du mår illa av de ändlösa varven och du börjar tröttna på känslan av att en urkraft drar dig nedåt. Samma urkraft får […][...]

Ljuslågorna fladdrar i mitt kalla kök, jag ser hur den fluffiga perserkatten mittemot spanar mot fågelbordet där sparvarna väntar på sin tur medan koltrasten äter sig mätt. Sakta börjar julstämningen i mig infinna sig. Jag vet inte om det är påtvingat från kommersens julklappshets, att den första snön lagt sig och faktiskt inte smälter bort […][...]

”Turn 27, rock’n’roll heaven, 24-7, it’s rock’n’roll..” Det svänger som satan om Niccokick och titelspåret ”Turn 27″ på debutep:n med samma titel. Jag tror att jag och killarna i bandet är ungefär lika gamla men har ändå svårt att förstå varför det skulle bli så underbart att fylla tjugosju?! Inte lever man väl mer i […][...]

När jag snurrar igång ”Trouble and Desire” med Tiger Lou slås jag av hur perfekt allting låter. Där finns inte en skråma, inte en endaste liten svajning eller skevhet som stör i den perfekta ljudbilden och just det, det oklanderliga stör mig faktiskt en del. Det blir liksom lite för välputsat emellanåt, men annars tycker […][...]

Det var en gång en person som sa till mig att jag såg finsk ut och var finsk till sättet. Han sa att jag skulle ta det som en komplimang. Just då blev jag mest förvirrad men nu förstår jag, känner mig hemma och har vant mig vid tanken. Laakso är nämligen så mycket mer […][...]

Jag är Emelie. Jag lever med musik. Jag är 23 år. Jag springer på klubbar och festivaler som en tok. Jag jobbar helst med musik så mycket jag kan. Jag tycker om att skriva och att på det sättet dela med mig av mina åsikter. Jag spelar gärna skivor ute och älskar att dansa, vilket […][...]