Daughtry Daughtry RCA/Sony BMG Amerikansk radiorock. Officiell sajt Dream Theater Systematic Chaos Roadrunner Records/Bonnier Amigo Progressiv hårdrock för musikhögskolestudenter. Symphony X Paradise Lost Inside Out/Border Pompös och svulstig hårdrock som antagligen går hem hos fans av Stratovarius. Candlemass King of the Grey Islands Nuclear Blast/Sound Pollution Doom. Nu med Robert Lowe på sång. Officiell sajt […][...]

Varför vänta en hel vecka när videorna redan finns där? Tre nya till flipp eller flopp-rakning redan idag. Någon sorts ”skandinavisk rock på T”-tema kan vi väl säga att det blev också. Thunder Express New York gold Andra videon från andra albumet Republic Disgrace bjuder som väntat på boogierock med rejält gitarrsolo. Timbaland med The […][...]

Hultsfredsfestivalen har presenterat ett knippe nya akter till årets festival. För oss med tycke och smak för rock var väl Turbonegro det hetaste, trots att de prenumererat på spelningar på Hultsfred de senaste åren. Norrmännen brukar kunna leverera från scen och är ypperliga att festa till, så det blir nog bra med det. För den […][...]

Hur låter det egentligen om man korsar gammal punk med black metal och kastar in en aning Turbonegro i mixen? Casey Chaos, Samoth, Cosmocrator, Happy-Tom och Faust bestämde sig för att ta reda på det och resultatet blev Scum. Och ja, det låter precis som man kan förvänta sig. I Amerika verkar Norweigan Black Metal […][...]

2005 och mitt åttonde år på Hultsfred. Och det mest sporadiska, beroende på ett idogt farande mellan hemmet, jobbet och festivalen. Alla dagarna gick mer eller mindre bort, då vi anlände tidigast klockan tre. Men det var jävligt skönt att sova hemma. Jag borde vara eld och lågor över startfältet, men även om det var […][...]

In genom den öppna dörren på min lägenhet marscherar, inte går, Kal, Fifi och Hamberg. I led. Kal sträcker fram ”Party Animals”, säger till mig att sätta på låt nummer fyra och genast vet Peter att hans dagar som DJ är räknade. Åtminstone en stund framöver. Med varsin arm i luften skanderar de tre inmarscherande […][...]

Reflexmässigt ryggade jag enbart genom att se omslaget. Fantastiskt smaklöst. Tits 'n' ass. Hur kul är det? Och när det dessutom presenteras på detta sätt, med brösten på framsidan och häcken på baksidan. Ett riktigt lågvattenmärke. Förvisso har rocken alltid dragits med den grejen, men någon gång borde det ju ta slut. Jag tvivlar. Tyvärr. […][...]

Den finska rocken och jag har ett ambivalent förhållande. Jag har genom åren haft svårt för finska band, inget har riktigt träffat rätt, förutom folkölsfyllorna i moppeåldern när Klamydia vevades i stereon och Finntrolls humppa-metal möjligtvis. För några veckor sen damp även Chaosbreed ner i mitt liv och jag utnämnde den till den bästa finska […][...]

1. Ursula Rucker (Teaterladan) Ord som går rakt in. Årets uppenbarelse. En röst, en gitarr och en beatbox. Mer behövs inte. 2. The Killers (Stora Dans) När Maria Andersson från Sahara Hotnights sjunger ”Tighten Up” som om det vore punkrock är i alla fall jag helt nöjd med tillvaron. 3. The Latin Kings (Pampas) Ersättarna […][...]

Första dagen och den föregående onsdagkvällen på Hultsfred i år har handlat mycket om att hitta rätt. Klockan var två på natten innan mitt kupoltält stod fast förankrat på vår campingplats som ingen verkade veta var den låg. Torsdagmorgonen (nåja, förmiddagen då) inleddes med att iordningställa vårt tält på området och börja dela ut pocketar, […][...]