Jag hörde inte riktigt Revelationes förrän jag råkade drabbas av den när jag var på väg till jobbet häromdagen. Jag hade lyssnat lite till och från, men aldrig riktigt hört. Det är mjukt och lite avmätt. Det låter nostalgiskt och melankoliskt bakåtblickande. Åtminstone innan jag hör den. För plötsligt när Companions dök upp när jag […][...]

Tape förärade oss med sin suggestiva och obeskrivbara musik i början av seklet och har sedan dess skapat en trogen fanskara jorden runt. Trion Johan Berthling, Andreas Berthling och Tomas Hallonsten släppte tidigare i år Luminarium och har under hösten turnérat i Japan och Kina. I samband med turnén släpptes en EP där Tape samarbetar […][...]

Ett kakofoni av röster och ljud som stormar omkring, stressar hit och dit. Forcerar sig fram, tränger sig in, jagar. Högt och burdust utan reson. Precis så låter inte Tape. De låter som en motsats till allt det. Istället låter de som en att man ligger på en sommaräng med en lätt bris över huden. […][...]

Om jag nyper mig i armen minns jag myggbett och rispande vass mot skinnet. Ändå är det under den groteska svenska vintern svårt att få annat än hägringsaktiga minnesbilder av varma klipphällor, gröna skogar fyllda av rävar, bärplockare, älskande par och myrstackar. När en lång sommardag fäller ihop sitt varma paraply av magi sitter värmen […][...]