- Vad är det här för sorts hiphop? - Vanlig samplingsbaserad hiphop. - Ja men vad kallar man den? - Hur menar du? - Det är ju inte direkt så att 50 Cent rappar om stream of consciousness. Nej, när Talib Kweli och Madlib gör gemensam sak låter det inte alls som 50 Cent och […][...]

Dilated Peoples fjärde album ger bara mer av samma lika och visar att det går att åka vidare utför tråkbacken. Dilated har från scenen visat att de skulle kunna bli Los Angeles säkraste partystartare vid sidan av Jurassic 5. Men på skiva har de inte visat mycket av de takterna sedan debuten. Jag saknar energin […][...]

Move back, move back that morning sun Shine its light for everyone That light gon shine and clouds is done One day we'll be so tall Vad har hänt med afrocentrismen inom hiphopen? När jag lyssnar på ”True & Livin'” börjar jag fundera på just det. Den rörelse inom hiphopen som kastade ut de massiva […][...]

1971 Funkadelic. Sen. 1982 Bad Brains. 1988 24-7 Spyz. 2004 Mos Def. Eller. 1984 Run DMC. 2002 The Roots. 2004 Mos Def. Eller både och. Å den tredje sidan är det också en direkt fortsättning på Black Star och ”Black on Both Sides”. För även om The Mighty Mos har spelat in en knippe låtar […][...]

När Nicholas Ringskog Ferrada-Noli för ett par veckor sen frågade sig varför rappare inte får vara klyftiga satt jag som vanligt där som ett levande frågetecken och undrade vilka de här kvinnoförnedrande snubbarna som majorbolagen signar på löpande band, som säljer miljonupplagor och spelas på MTV och ZTV dagarna i ända, är. Jag lyssnar trots […][...]

Hiphopåret 2004 är alldeles utmärkt. Kanske inte det mest nyskapande. Kanske inte det mest uppskrivna. Men ändå fyllt av godis för den som lyssnar och letar lite. Kanye West är årets fixstjärna. Athletic Mic League har sparkat skruvade knorrar mot en intet ont anande publik. Okayplayer-gänget släppte en bitvis svinbra samling. Talib Kweli har gett […][...]

Som att få smälla på bollen mot öppet mål från två meters håll och ändå inte lyckas med mer än stolpe in. Så känns det när jag lyssnar på ”True Notes vol. 1″, den första utgåvan på The Roots nystartade skivbolag Okayplayer Records. Uppställningen som mönstrats är i det närmaste oklanderlig ur ett okay-hiphop-perspektiv. Säkra […][...]

De senaste åren har hiphopen i USA till största delen dominerats av dels listanpassad partyhiphop och dels den hårdare gangsta varianten med artister som i sina rhymes koncentrerat sig på att outtröttligt påpeka hur mycket vassare MC:s de är än alla andra, hur många de fått i säng, hur stora vapen de kan hantera, hur […][...]