Fever Ray Fever Ray Jag slås av det stora mörkret på Fever Ray:s självbetitlade debutskiva. Men jag är osäker på vad mörkret består av. /…/ Det långsamma tempot och de mörka malande tonerna. Även om det strös ut rikligt med lättare toner ovanpå anrättningen smakar det sorg. Det smakar uppgivenhet, förlorad kraft. Men även om […][...]

Wolff möter isen med feberhet hy och det slår liksom gnistor. Tango på svenska är fantastiskt. Ibland.[...]

Egentligen går det inte att betygsätta en sådan här skiva. För det hela handlar om något så mycket större än själva skivan, än själva låtarna, än alla artisterna. Om man ser till anledningen till att den här skivan blivit till så finns det ingen betygsskala i världen som räcker till för att prisa en manifestation […][...]