Band of Horses överraskar ingen. Infinite Arms ligger som ett streck över asfalten, rusande mot solnedgången. Ben Bridwell, shotgun i stor cowboyhatt med känslorna på utsidan, Phil Ek rör inte en min där han sitter stadigt bakom ratten och bandet tätt sammanklämda i baksätet, tajta och anonyma. (Förutom basisten, i wifebeater och vit hatt, som […][...]

Den 19:e maj släpps Band of Horses tredje album Infinite Arms producerad av den ständigt närvarande Phil Ek. Filmaren Jarrod Tallman har följt bandet på nära håll under inspelningen och det blir en dokumentär av det så småningom. Smakprov från både dokumentären och albumet finns i klippet ovan.[...]

Det hymlas ständigt med att man gillar gitarrer och när 00-talet ska sammanfattas ser man helst åt ett annat håll. Att Doug Martsch hamnar på en årsbästalista är uteslutet. Trots det är Built to Spills There Is No Enemy, utgiven i oktober, ett av årets bästa album. Ett album där kompetent är intressantare än nyskapande. […][...]

I år fyller hiphopen 30 år. Ola, Pontus och Karin uppmärksammar det med att lista tre producenters trettio bästa verk. När det kom till min tur att göra en special hade jag inga hiphopproducenter på lager. Producenter? I min värld? Phil Ek? Mike Mogis? Jubileum då? Jo. Vad ingen visste var att det är just […][...]

När jag skulle börja skriva den här recensionen hade jag funderat länge kring ett resonemang om varför jag placerade förra årets Visiter på listan över de bästa albumen 2008. Vad som har hänt sedan dess och hur lite jag egentligen lyssnat på Visiter i efterhand. När jag skulle referera till listan i min text såg […][...]

Så ge mig då ännu ett band med distanslösa skägg och trånga flanellskjortor. Ge mig bears som tävlar i stämsång. Ta mig långt från folkpopen men kalla det inte rock. Låt mig gråta, rörd som mamman till en korgosse, när ännu en fullvuxen man tänjer registret med en tonsatt tragedi. Ge mig historien. The Beach […][...]