Skriftlig fråga till metallredaktör Tomas Lundström. Från Patrik Hamberg (funk- och jazzredaktionen). Skrev du inte till mig för en tid sedan att nya Maryslim-skivan var riktigt bra? Syftade du i så fall på “A Perfect Mess”? Jag har lite naivt alltid trott att Maryslim är ännu ett i raden av hyfsade men inte särskilt originella band i kölvattnet [...]

Redan när jag läste om Death Breath första gången gav de mig mycket tillbaka i form av impulser till att damma av (nåja, så mycket damm var det inte) lite gamla dödsplattor. En ledig förmiddag spenderades framför stereon medan jag överdoserade koffein och death metal från sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. Autopsy “Severed Survival”. Death [...]

Malmös Disco Volante plockar upp samma stafettpinne som The Hellacopters plockade upp med debuten “Supershitty to the Max”. Och tur är väl det, när Nick Royale och co sedan länge gått vidare och förfinat sitt sound. Inte så att det egentligen har funnits något tomrum att fylla, men ingen skiva har egentligen varit lika bra [...]

Öppningen där Bettye LaVette helt utan ackompanjemang sjunger Sinead O'Connors “I Do Not Want What I Haven't Got” med en röst som låter så raspig och sliten att jag förväntar mig att den ska pulveriseras i ett dammoln om jag slutar lyssna är fullkomligt magisk. När hon sen tar sig an Lucinda Williams “Joy” som [...]

Är det någon som inte vet hur The Hellacopters låter? Nähä. Tänkte väl det. “Rock & Roll Is Dead” är den senaste i raden som bygger vidare inom de ramar som sattes upp någonstans i höjd med “Grande Rock”. Det var väl på något vis senast det hände något radikalt med det numera patenterade Hellacopters-soundet? Sedan dess [...]

För några veckor sedan spelade The Hellacopters sin nya singel playback i någon sunkig talkshow på ZTV. Ett tag senare damp Nihilist-samlingen “Nihilist” ner i min brevlåda. Med ZTV-framträdandet i åtanke är det bara att inse att saker och ting förändras och utvecklas. I begynnelsen var Nihilist. Pionjärer inom death metal i Sverige och relativt [...]

När kollegan Nicke Hellacopter släppte ut sidoprojektet The Solution tidigare i år var det ett ganska långt steg bort från den plats The Hellacopters mutat in som sin egen på rockkartan. När Robert “Strängen” Dahlqvist ställer sig längst fram vid scenkanten under namnet Thunder Express är klivet inte riktigt lika stort. Man kan väl säga att [...]

Du kan tjata hela sommaren om The Commitments. Eller om att Nicke Andersson redan för hundra år sedan släppte en vinyl-sjua som låter så här. Eller att vita farbröder ska lämna sextiotalssoulen i fred. Jag kunde inte bry mig mindre. Jag är upptagen med det jag hör. Floder av kärlek till svänget. Avspändhet. Ett gäng trygga snubbar [...]

Uppföljaren till “High Visibility” låter just som en uppföljare. Och minst lika bra. Den är i alla fall jämnare. Vi får en rad låtar som har ett närmare släktskap med varandra än vad som är brukligt på skiva med The Hellacopters. Jag trodde att det skulle betyda att speltiden skulle bli kortare. Men efter att [...]

Ni vet hur det brukar låta när en skiva får högt betyg mer eller mindre rakt över. Från hela den samlade kritikerkåren. Då plockas det där jävla ordet hype fram. Av någon anledning tror jag inte att det plockas fram den här gången. Åtminstone inte allvarligt menat. “By the Grace of God” är The Hellacopters bästa [...]