När Kal skrev om Jad Fair och Teenage Fanclubs samarbete Words of Wisdom and Hope avslutade han: För mig är problemet med skivan att jag inte håller ut till det tolvte spåret, tröttnar gör jag inte, men jag tappar intresset. Men det spelar inte så stor roll. Jag har fått min dos redan innan och […][...]

I och med Painful blev Matador Yo La Tengos bolag, James McNew bandets faste basist och Roger Moutenot husproducent. Painful var också ett steg från den melodiösa indien till en mer introvert och utforskande stil. Spår som Nowhere Near är drömska, långsamma och fina men Kaplans gitarr hänger hotfullt bakom sången och väver in vassare […][...]

From a Motel 6, med sin passning till Dylans From a Buick 6 från Highway 61 Revisited, är ett ganska anonymt alster. Till skillnad från Dylans gälla ylande och gungande takter är titelspåret på From a Motel 6 ganska vacker pop men den har lika mycket tyngd som Dylans låt. Den är helt klart ett […][...]

Titeln vittnar om ett rent coveralbum. Den kallades ”coverskivan” fram till Yo La Tengo Is Murdering The Classics från 2006. Fakebook är inte en coverskiva. Nästan en tredjedel av spåren är Yo La Tengos egna, skrivna av Ira Kaplan och Georgia Hubley. Helt fräckt mäter de sig med Cat Stevens och John Cale. Tittar du […][...]

I år fyller hiphopen 30 år. Ola, Pontus och Karin uppmärksammar det med att lista tre producenters trettio bästa verk. När det kom till min tur att göra en special hade jag inga hiphopproducenter på lager. Producenter? I min värld? Phil Ek? Mike Mogis? Jubileum då? Jo. Vad ingen visste var att det är just […][...]

På senare tid har Supersuckers spelat renodlade countryshower vid sidan av sina rockkonserter. Rätt kul påhitt tycker jag. Det resulterade också i bootlegskivan Must've Been Live som alla fans av Must've Been High borde uppskatta. Personligen tycker jag mer om rock och punkglammiga Supersuckers. Som de lät på senaste fullängdaren The Evil Powers of Rock […][...]