När Koop skulle fira sin nya skiva på Spy Bar härom kvällen stod det Dresscode: Ja på inbjudan. Det betydde inte så mycket mer än att bandet gärna ville att gästerna som kom skulle vara fina. Men att specificera närmare hade varit att göra våld på vad Koop låter som. För Koop låter som något […][...]

Jag har lite svårt att sätta fingret på varför jag gillar den här skivan så mycket. Egentligen är den inte märkvärdig. Nio lättsamma jazzlåtar låtar i trakten kring fyra minuter. Det låter så enkelt, eller snarare lätt. Luftigt och snällsvängigt. AD-musik kanske någon Kristian skulle kunna tänkas utbrista med förakt i rösten. Oscar Simonsson och […][...]