1984. Ett år som såg inte mindre än fyra fullängdssläpp från Black Flag. Det var också året då DC3s Kira Roessler blev fullvärdig medlem och ersatte originalbasisten Chuck Dukowski. Slip It In var första skivan hon medverkade på. Startskottet för den mer progressiva sidan av Black Flag ljöd också i och med Slip It In […][...]

Det svåra andra albumet – en klyscha musikvärlden dragits med sedan begreppet succédebut myntades. Fits vänder ut och in på klyschorna, tittar inte tillbaka på svunna dagar och skapar något helt nytt istället. Lika bra det. Genombrottet förra året, Workout Holiday, var en ohelig blandning av Gang of Four-färgad garagerock, jazz, funk och acid rock. […][...]

Först ett försiktigt fladdrande ljud som följs av ett klart ”biBibi-Biii” och ett direkt svar med samma mynt. Hornen tar täten i 30 sekunder innan ståbasen och en skranglig samling slagverk kryper in i bilden tätt följd av ett elpiano och gnisslande elektroniska ljud. På mindre än tre minuter är jag såld, hänförd och förlorad. […][...]

Med förra skivan Lost Souls, kom Doves för två år sedan från i stort sett ingenstans, eller rättare sagt från måttligt framgångsrika house-akten Sub Sub, och levererade ett lika överraskande som briljant album. En enastående debut och överhuvudtaget en av det årets intressantaste skivor. Även om Doves redan där hade ett eget sound kändes det […][...]