Nu har både jury och svenska folket fått säga sitt och i dag offentliggjordes grammisnomineringarna för 2007. Salem Al Fakir har fått flest, hela sju stycken, medan Kent ligger tvåa med sex nomineringar och Säkert! är trea med fem. Grammisgalan går av stapeln i Globen den 9 januari. De nominerade i samtliga kategorier: Årets Album […][...]

Det finns väl egentligen inget att säga om det här, eller? Carola I denna natt blir världen ny – Jul i Betlehem II Kent Tillbaka till samtiden Eva Dahlgren Petroleum och tång Paul Potts One Chance Martin Stenmarck Det är det pojkar gör när kärleken dör The Refreshments Christmas Spirits Eagles Long Road Out of […][...]

Ibland sägs att rädslan är det som driver världen just nu. Rädslan för att förlora sin position. Rädslan för att vara ful. Rädslan för terrorister. Rädslan för marknaden. Rädslan för systemens kollaps. Rädslan för naturen. Eller bara rädslan för att vara rädd. Det är ingen optimal drivkraft. Inte ensam. Den gör mig irrationell och okritisk. […][...]

Elefanter börjar med ett elektroniskt eko, akustisk gitarr och en dyster melodi där en synth möter Goran Kajfes allra blåaste trumpet. En stämning som nästan går att ta på byggs upp när Joakim Berg börjar sjunga. De pratade om dig via kortvåg Så mycket kommer jag ihåg Du log mot mig när du betalade för […][...]

För mig innebär ett möte med de båda danska banden Saybia och Mew, en gång två trevliga festivalöverraskningar i form av mesig respektive drömsk pop, idag en återträff för the class of ’01. Särskilt blir ett möte med Saybia något av en återträff, då jag inte har hållit mig uppdaterad om vad de har haft […][...]

September la sina blöta tassar över oss och Kent bröt hösttystnaden med just ingenting. Vad som var bäst under förra månaden? Vi vet. Kent, Ingenting (låt) Jag måste välja Kent. Inte för att den var bäst, utan för att diskussionerna om hur de låter alltid är fruktansvärt roande att följa varje gång de släpper nytt. […][...]

Hösten 2007 kommer ganska många av oss gnälla i discotakt. Ingenting sitter där den ska. Efter första lyssningen. En sedvanligt bitter betraktelse från Joakim Berg. Den här gången över ett åttiotalssyntigt beat med tjocka polyfona ljud, elektroniska handklapp och distade gitarrer efter refrängen. Några vilsna pianotoner och en sugande bas. En utveckling av Musik Non […][...]

Kent Ingenting RCA/Sony BMG Nja, inte så värst märkvärdigt. Nåt skumt med produktionen. Endless Shame Price Of Devotion KTOWN Records Synth med lite elgitarrer i. Debutalbum. Officiell sajt Necro Death Rap Abstract/Sound Pollution Hiphop av den argare och smutsigare sorten. The Meat Puppets Rise To Your Knees Side Cho Records/Sound Pollution ”The Meat Puppets are […][...]

Det bestående intrycket av den första dagen på Roskilde är folkmassorna. Jag kan inte för mitt liv minnas att det var så här sjukt mycket folk förra året. Men visst, det spelade inte särskilt många band under festivalens första dag och de som häckat på campingen sen förra veckan var rimligtvis sugna att lämna den […][...]

Ibland känns det nästan svårt att hitta texter om Pet Shop Boys skivor som inte handlar om gruppens ironiska texter. Det är också någonstans här som alla därpå följande analyser och reflektioner kollapsar. Pet Shop Boys ständiga ironiserande är ju den överlägset mest seglivade missuppfattningen i gruppens karriär. De få låtar i duons katalog som […][...]