Ansatsen som Dillon väljer för sin debut på BPitch Control är onekligen både kaxig och vågad. För även om This Silence Kills inleds och avslutas på ett så technofierat sätt som man skulle förvänta sig och som Dillons tidigare släpp skvallrat om är det som ryms mellan ramarna desto mer oväntat. Utan att tveka kastar […][...]

Omslaget till Big Fox debutalbum får mig att tänka på Patrick Wolf. Innehållet – fina popmelodier och vardagliga iaktagelser av världen och tristessen – påminner mig mer om Regina Spektor och ibland Jens Lekman. Inget nytt under solen alltså. Men ganska bra är det ändå. Inget fantastiskt men ett sånt där debutalbum som – som […][...]

En minut och tjugofyra sekunder in på Montreal-baserade duon Flowers and Sea Creatures debutalbum avbryts den vingliga indiegitarren av helt vilsekommet bjällerklang. Jens Lekman, tänker jag. Maple Leaves, tänker jag. Det är förstås väldigt bra. Läser i en text om skivan att Kosta Megalos, ena halvan av Flowers and Sea Creatures, har Giorgio Moroder och […][...]

Tonerna från sommarens sista utomhusfestival har tonat ut, dagarna blir allt hastigare både mörkare och svalare och de första höststormarna lurar precis runt hörnet. All anledning att tänka tillbaka på vad det var som gjorde augusti för oss. Brookes Brothers The Big Blue (smattrande briljans) Utan att ha full koll på statistiken gissar jag att […][...]

En riktigt jävla skitmorgon. Jag funderar på att slänga porslin i väggen men tar en sekunds paus och sätter på lite musik i stället. Problemet med att slänga porslin i väggen är att det kanske känns skönt i två sekunder men sedan måste man städa upp porslinskrosset och undvika att någon trampar i det. Det […][...]

Hur fjäderlätt och tilltalande Brooklyntrion Au Revoir Simones elektroniska sköra folkpop än är har en lika stor behållning hittills varit remixerna av densamma. Ofta till och med mer än originalversionerna som ibland känts lite för polerade och anonyma. Precis som The Bird of Music fick sin låt-för-låt remixversion Reverse Migration får förra årets lilla bitterljuva […][...]

The street where you lived The houses all gone The run down estate Where once was your home I’ve found the church where the read And I stood where you stood It didn’t feel the same But I came back again I knew I would - Kentish Town Det känns som att Everything But the […][...]

Everything But the Girl-sångerskan Tracey Thorns tredje soloalbum ”Love and Its Opposite” släpps på livspartnern Ben Watts skivbolag Strange Feelings. Nu kan du höra det första smakprovet från nya skivan: låten Oh, The Divorces!. En låt som låter betydligt mer som Traceys debut, 1982 års A Distant Shore, än som hennes elektropopuppföljare Out of the […][...]

Decenniet började med en lättnadens suck. Hysterin över millenieskiftet resulterade inte i jordens undergång utan i en och annan avstannad hiss. 1 januari 2000 var den första dagen på vad som skulle komma att bli världshistoriens värsta decennium, enligt Time Magazine (1350-talets digerdödsoffer skulle kanske argumentera annorlunda). Världen är på väg att gå åt helvete […][...]

När jag kollar igenom den här listan ångrar jag mig redan. Det är massor som jag missat, Arcade Fire och Fannypack som Ola smidigt fick med på sin lista. Så många skivor, så mycket bra musik. Så gott det går att lista decenniets bästa album. Här är min lista: 01. Animal Collective – Merriweather Post […][...]