Årsbästalistorna har trillat in sedan tidigt i november. På dagensskiva.com sammanfattar vi året när det är slut och publicerar våra och era bästa skivor i januari. Men först sammanfattar vi årets sista och vårigaste månad. I’ll Take Care Of U av Gil Scott-Heron & Jamie xx (låt) Ja, jag vet, det börjar närma sig ett […][...]

Det är ungefär fyra år sedan Chris Cunningham mannen bakom en av musikhistoriens läskigaste videor, Aphex Twins Come to Daddy, senast regisserade en musikvideo. Så vi kan väl kalla det en återkomst.[...]

Det är förmodligen inte särskilt många av oss som suttit som på nålar och väntat på ett nytt studioalbum från Gil Scott-Heron. Jag är förmodligen inte den enda som räknat ut honom som förlorad till drogerna och det amerikanska rättsväsendet. Men här är det nu. Mer än femton år efter det senaste försöket. Tacka XL […][...]

Gil-Scott Heron har inte släppt ett album sedan 1994 års Spirits. Den 8 februari, 40 år efter debuten med Small Talk at 125th and Lenox, släpper han en skiva med titeln I’m New Here (XL Recordings). Att sotsvart hiphop influerat den gamle poeten är kanske ingen större överraskning. Det blir ändå ungefär som att komma […][...]

2001 var året som vände upp och ner på det nyligen födda årtusendet när New Yorks karakteristiska skyline bokstavligen talat smulades sönder av två kapade flygplan. 2001 var också året då G8-mötet i Göteborg i resulterade i omfattande kravaller, året då Oklahoma-bombaren Timothy McVeigh avrättades och året då Wikipedia föddes. I den musikaliska världen sa […][...]

När jag upptäckte Public Enemy i samband med mästerverket ”It Takes a Nation of Millions to Hold Us Back” dröjde det inte länge innan jag första gången läste namnet The Last Poets. Det var däremot inte lika lätt att hitta deras musik eller någon annan information om dem. Det här var före internet. I 80-talets […][...]

Scratch, eller Kyle Jones som han egentligen heter, har varit en del av The Roots-kollektivet sedan ”Illadelph Halflife”. Han är en av konstellationens två beatboxare och munljudskonstnärer (Rahzel är den andre). När Scratch själv beskriver sin stil blir det som 1/3 beatboxare, 1/3 röst-DJ och 1/3 organisk producent. Till skillnad från Rahzel som med sin […][...]

James Brown var egentligen aldrig någon albumartist, det var singlarna som var fokus. Det känns konstigt att skriva det om en artist som under tre år (1968 -1970) gav ut minst femton fullängdare i eget namn och dessutom skrev och producerade album åt sina medmusiker. Men singlarna som spelades flitigt i radio, vilket i sin […][...]

I en tidsperiod då soulmusik ständigt dyker upp i mer eller mindre inavlade och degenererade versioner kan det vara skönt att skölja ur öronen med den äkta varan, nämligen Gil Scott-Herons album ”Pieces of a Man”. I och för sig är samtliga denne mans album balsam för själen, med då hans produktion spänner över allt […][...]

Att recensera ett soundtrack till en film kan vara en ganska knepig historia. Helst ska det väl sättas i relation till filmen och den historia som berättas. Men, jag väljer att lyssna på ”The Hurricane” som musik, utan att relatera den nämnvärt till filmen. Visst, en hel del av låtarna handlar om huvudpersonen i filmen […][...]