När Erik L släpper sitt första album i eget namn är det en välkommen ljudbomb. Det sprakar, knorrar och kränger på en tjock beatmatta. Elektroniska ljud som läggs lager på lager på lager ovanpå ett stadigt fundament av funkiga hiphoptrummor framskruvade med stor omsorg. På samma gång maskinellt och organiskt. På gästlistan står de väntade […][...]

[...]

Pax Nicholas, eller Nicholas Addo-Nettey som han kallades när han föddes i Ghana, är en av många afrikanska musiker som tagit sin examen i Fela Kutis Africa 70. Under åren 1971 till 1978 backade han Fela på både scen och skiva. Som så många andra närde han en egen karriär vid sidan av. Na Teef […][...]

Nej, jag är faktiskt inte privatsponsrad av nyzeeländska staten. Men vid sidan av naturliga fantasyfilmslandskap och ett och annat får finns ett så spännande och stimulerande musikklimat att artister därifrån, i vad som kan tyckas vara oproportionerligt stor utsträckning, hamnat i mitt fokus på senare tid. Efter Flight of the Conchords och Fat Freddys Drop, […][...]

Hellish Crossfire Bloodrust Scythe I Hate/Sound Pollution Thrash. Givetvis gammal och sluskig. Myspace The Wounded Kings The Shadow Over Atlantis I Hate/Sound Pollution Brittisk, knarrande doom. Myspace OK Go Of the Blue Colour of the Sky Capitol Records/EMI En jämntjock indierocksmet. Myspace Galactic YA-KA-MAY ANTI-/Bonnier Amigo Funk, storband och fusion från New Orleans. Myspace Per […][...]

Att vänta fyra år med uppföljaren till den smått lysande debuten Based on A True Story är förmodligen att betrakta som ett kommersiellt självmord. Men samtidigt är det fullt i linje med hur Fat Freddys Drop fungerar. De har aldrig brytt sig om hur man traditionellt bör göra utan gjort allt efter eget huvud. De […][...]

[...]

[...]

Vad har de gemensamt förutom de snarlika namnen? Mer än att de är skapade av att två av musikens stora män? De är båda fantastiska. Lyssna själv på Spotify. År 1971 gjorde Isaac Hayes sitt kanske bästa album med Black Moses. Se honom sjunga Never Can Say Goodbye iklädd kedjeblus. James Brown som många andra […][...]

[...]