Nyligen hemkommen från Värmlands beryktade skogar blev det en dags ledighet innan det är dags att imorgon styra kosan åt helt annat håll: Festival Internacional de Benicàssim, på den spanska östkusten. Helhetsintrycket från Arvikafestivalen 2007 är definitivt ett positivt sådant, även om antalet sedda spelningar i jämförelse med antalet planerade som förutsett åtminstone halverades. Många […][...]

Jag hade hoppats på att han skulle slita sönder allt. Smeta blod och lort över vår sista festivaldag. Kalla upp djävlarna från den nionde nivån. Patrick Wolf anno åtminstone 2005 hade gjort det. Patrick Wolf 2007 är dock mer intresserad av att spela pop och skutta runt i sina röda lederhoseninspirerade kortbyxor. Det är bara […][...]

- Vi ska fokusera på musiken, sa Bill. - Musiken, sa Bull. Emil och jag är överens. Det är dags att prata om musiken. Men när vi väl börjar prata förstår jag att Emil Jensen är sammansatt av alla sina uttryck. Och intryck. Så det räcker inte med bara musiken trots allt. Knappast någon har […][...]

Regnet faller tung på lördagen. Inspirationen tar slut och längtan hem blir stark. Men jag hinner se Kristian Antilla och Emil Jensen innan det är dags att riva tält. Sedan paus under tak innan jag ser Patrik Wolf. Sen räckte det.[...]

Jag såg tre hela konserter under Arvikafestivalen. Men samtidigt såg jag fler konserter än någonsin. Att fotografera var stressigt men kul. En skön utmaning för att styra upp festivalandet. Inspirationen tog slut på lördagen när regnet kom men som helhet är jag oerhört nöjd med att jag rev upp mitt beslut om att aldrig mer […][...]

När jag anländer till redaktionens camp på fredagen står solen högt över festivalen som det gått tolv år sedan jag besökte senast. I programmet finns inga band jag springer benen av mig för att absolut se, men efter att snabbt ha satt upp tältet skyndar vi oss ändå in för att se Ingenting på Apollo-scenen. […][...]

Den sista festivaldagen i Arvika hade inte särskilt mycket att erbjuda som jag verkligen ville se så när regnet tog området i sitt grepp tappade jag sugen och lät bli allt som stod på min kanske-lista. När det regnade som värst rev vi tälten och stoppade in prylarna i bilen, sen flydde vi till McDonald’s […][...]

Lördagen innehöll inga egentliga måstekonserter för mig och jag valde i stället att fotografera lite band som andra sagt till mig att kolla upp. Först ut var Necro Facility, som Hamberg ville kolla upp av rent lokalpatriotiska skäl. Sedan följde Mixtapes and Cellmates, som Madelene har hyllat senaste tiden och sist hann jag fotografera Kristian […][...]

Det som enligt planeringen skulle bli en dag i den svenska indiens tecken blev i praktiken en lång förmiddag fram tills att Laakso gick på Andromeda klockan 18, som ersättare för Shiny Toy Guns. Förra året fick Arvika stå över till förmån för annat, så följaktligen missade jag den tydligen vansinnigt fullsatta spelningen de gjorde […][...]

Fredagens glimrande föreställning var förstås IAMX. Dessutom bilder från spelningar med Ingenting, Vapnet, Miss Li, Dark Tranquility och lite annat.[...]