Recension
- Full Contact (CD) Dry & Heavy
- 2000
- Green Tea/Pressure Sounds
Gemytlig rökridå
Lyssna
Externa länkar
- Pressure Sounds
- Pressure Sounds är en paraplyetikett för lite olika mindre bolag, bland annat Green Tea. Härifrån kan du hitta lite smått och gott. Tyvärr är inte Green Tea länken så bra som den borde, men lite info kan du hitta om Dry & Heavy, samt ladda ner mp3:or.
Alla har vi väl skrattat åt de roliga rastagubbarna från Öland som sände reddji på radiostationen Nilecity? Även de som inte skrattade förstod nog åtminstone det absurda i det hela.
När jag öppnar boken till Dry & Heavys nya alster ”Full Contact” kommer jag genast att fnissa till och utbrister i ett rub-a-dub på klingande småländska. Inte för att Dry & Heavy har något med vare sig Småland eller Nilecity att göra, utan snarare för att de instinktivt känns lika exotiska som Bad-Boy Rune.
Bakom artistnamnen Dry & Heavy döljer sig nämligen trummisen Shigemoto Naneo och basisten Takeshi Akimoto. Och som inte det var nog heter resten av bandet Kel Horiguchi, Mitsuhiro Toike, Ao Inoue, Tetsu Nishiuchi och Likkle Mai, varav den sistnämda är sångerska. Vi talar alltså om japaner som spelar dubreggae!
Men stopp ett tag. Tänk inte ens tanken. Svälj skrattet igen. Det här låter nämligen som det ska. Vi talar inte om någon söt eller gullig japansk variant av dubreggae, Dry & Heavy har förstått vad det hela handlar om. De kan både sin Lee Perry och sin King Tubby. De förstår sig på rötterna. Att de sedan valt att låta som det ska med hjälp av modernare utrustning har inte så mycket med saken att göra.
För att det hörs väl att ”Full Contact” är en ny skiva. Men jag trivs rätt bra med ljudet. De har inte begått några övergrepp på genren, och jag vill hävda att de mestadels förvaltar arvet på ett mycket bra sätt. Kanske vill jag ibland få en ton eller två att komma från någon annan låtskatt än den jamaicanska reggaens, och det kan säkert stämma. Man kan höra lite av varje i ljudbilden. Men det är inget som direkt stör och känns särskilt ovanligt. Det som stör mig lite dock, är att man ibland lämnar den riktigt suggestiva varianten av dub och ger plats för en lite mer lättlyssnad och producerad variant. Men det blir aldrig så illa att jag behöver det förhatliga ordet turistreggae i min mun.
Likkle Mais sång är väl det som sticker av mest från det förväntade. Det går det inte att komma ifrån. Men det är samtidigt den som tillsammans med de andra gör Dry & Heavy till vad de är. Och även om jag inte hade hört talas om dem tidigare, är de i alla fall tillräckligt stora för att ha gjort gig tillsammans med bland annat Lee Perry, Mad Professor och Horace Andy, samt fått ”Full Contact” ommixad av Prince Jammy för en nyutgåva som väntas redan i oktober.
Kolla upp den här skivan, det är den värd. Inte minst för den helt underbara låten ”Knife”.
Publicerad: 2000-08-29 00:00 / Uppdaterad: 2000-08-29 00:00
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).