Recension
- Ten Deadly Gladiators (CD) Mi Casa Productions
- 2004
- Pay Per Bag Records
Hiphop-konferens
Lyssna
Externa länkar
- Pay Per Bag Records
- Skivbolagets sida. Här kan du beställa skivan.
Producenter som bjuder in ett gäng rappare att göra sin grej över producenternas beats är inget nytt. I Sverige är det dock fortfarande inte lika vanligt.
De som den här gången haft studion full är Göteborgs-trion Mi Casa Productions, eller Kristian Heikkilä, Björn Lundström och Jules ”DJ Chulo” Boudon. Tidigare har de arbetat med bland andra smått legendariske Seron och Glacious the ICY och när de den här gången bjuder in kollegor återfinns just Glacious i listan. Det gör också Sublime PH, CI, LL, Clarq Kenz, Jay:Json, Rico Wondahman, Ill och Infy.
En helt okej uppsättning gladiatorer, alltså.
Musikaliskt kan man faktiskt göra det ganska enkelt för sig när man beskriver Mi Casa. Piano, stråkar och beats, där är grunden för de flesta av ”de 12 låtarna på ”Ten Deadly Gladiators”. Rätt nedstrippat, alltså.
Just piano- och stråkdelarna imponerar stort på mig, de är precis sådär lagom vemodiga och mjuka för att fungera som motvikt till de hårdare rytmerna. När alla bitarna faller på plats blir det ungefär hur bra som helst, framför allt när Sublime och Chulo möter upp i ”Flee” över en stenhård studsande boom-bap med skräckfilmspiano och skakiga stråkar. Eller när CI och LL tar sig an ”Wanna Be US” (med en snygg blinkning åt Grandmaster Flash). Avslutningen, när Infy brölar sig igenom ”Battle Me”, hör också hit.
Men när låtarna läggs efter varandra saknar jag lite variation i beats-avdelningen. Det trampar fram i ungefär samma takt rakt igenom. Tyvärr tappar jag lite fokus på rapparnas prestationer då.
Kan Mi Casa vidga sina inspirationsvyer till nästa gång finns det alla förutsättningar för mindre storverk. Det hoppas jag på.
Publicerad: 2004-04-08 00:00 / Uppdaterad: 2004-04-08 00:00

Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).