På Rivers, Wildbirds & Peacedrums tredje album, samlas låtar som tidigare givits ut på två vinyler.

Den första heter Retina och innehåller fem låtar inspelade tillsammans med samma kör, Schola Cantorum Reykjavik Chamber Choir, som Björk använde på magiska Medùlla. Gissa om mina förväntningar sköt i höjden när jag först fick veta det.

Andra delen gavs ursprungligen ut som Iris och är fem låtar inspelade i den form vi är vana att höra Wildbirds & Peacedrums. Som slagverk och sång alltså.

Alltihop är inspelat under fem dagar i januari 2010 på Island med Ben Frost och Paul Evans bakom spakarna. Hildur Gudnadottir från Múm har hjälpt till med körarrangemangen.

Det var den torra redovisande delen.

Min kärlek till den här duon känner inga gränser. Jag tycker att Wildbirds & Peacedrums är alltigenom fantastiska.

På låtarna från Retina är stämningen mer högborgerligt kyrklig än jag är van. De mäktiga, men i fösta hand utsmyckade, körarrangemangen svävar som slöjor runt Mariam Wallentins djupt bluesiga röst och lockar fram en helt ny sida av duon. Det är ödesmättat, vackert och andäktigt. Här är det Wallentins röst som står i centrum, allt annat finns där för att bära upp den.

Inte heller låtarna på Iris är riktigt lika köttigt primala som de på The Snake. Andreas Werliins rytmer tar ändå betydligt större plats här och det är svårt att göra annat än att ryckas med. Trummorna är fläskigare och mer utmanande. Tempot generellt relativt lågt.

Allt är alldeles, alldeles underbart.