Lördag
Sensommarens bästa
Foto: Tomas Lundström
Var det hetaste under augusti verkligen Dr. Alban och My Bloody Valentine på Way Out West? Eller var det att Oasis splittrades igen? Redaktionen har sammanställt augustis bästa.
Augusti brukar alltid vara den månaden då man väntar och väntar på det som komma skall i september. I år var augusti en månad fylld av massa bra musik. Inte bara med tanke på att de skivorna som komma skall i stor utsträckning redan läckt ur bolagens händer på nätet. Utan även för det fina konsert- och klubbutbudet i Göteborg tack vare bland annat Way Out West och Klubb Scratch. Trots att Robyn, Dead Prez och Nas besökte festivalen och Slottskogen var det Basement Jaxx show som var ett av de stora minnena från festivalen. Den hade det mesta man som publik vill ha av en livespelning. Först och främst ett otroligt låtmaterial, men också suveräna musiker, utstrålning, publikkontakt och ett krispigt ljud. Musik som gör sig bra på skiva men ännu bättre live. Det ska bli spännande att se vad kommande skivan Scars med gäster som Amp Fiddler, Kelis, Yo! Majesty och Santigold kan bjuda på. Första singeln finns ute sedan ett tag och nya singeln Feelings Gone är på väg och finns sedan ett tag för lyssning. (Pontus Gustavsson)
Augusti har varit fattigt. Jag har inte fångats märkvärdigt av något nytt släpp. Därmed har jag lyssnat igenom många av mina favoritskivor den här månaden. Det har varit trevligt. (Karin Lillbroända)
Släppet av 89 är upptakten till en fantastisk skivhöst. Lyckan i att hitta tillbaka till The Bear Quartet genom nytt material träffar en med krafter man hade glömt bort fanns. Det finns bättre spår än Carry Your Weight på 89 men det finns inga andra än BQ som kan göra just en sådan här låt. Det är här The Bear Quartet är tillbaka igen utan att låta som gamla The Bear Quartet. Det är här den fantastiska skivhösten börjar. (Maria Gustafsson)
Supertrion levererade från högra hjärnhalvan och skickade förväntningarna på Erykah Badus kommande i omloppsbana runt Pluto. Mörk, fuktig och krökt samtidsfunk med rötterna fast förankrade i funkadelicans mer introverta sida. (Patrik Hamberg)
En fantastiskt bra låt på en inte lika fantastisk platta. (Tomas Lundström).
Debutsingel av Girls från San Francisco. Monoton och långsam, på gränsen till enerverande — men märkligt tilldragande. (Kaligula Strömming)
The Bronx får ursäkta, månadens liveupplevelse utspelade sig på bästa skivbutiken Rundgångs femårsfest på Debaser Malmö. En kväll som redan benämns som klassisk. Sedan att 89, nya The Bear Quartet-skivan, som i augusti kom i min ägo kvalar in på en sådan här sammanfattning är underförstått. Mer om detta framöver… (Jonas Appelqvist)
Lite går jag på Karins spår om en föga intressant musikmånad. I en hetta på 40 grader och uppåt har jag varit väldigt lat och mest lyssnat på gamla Love and Rockets-vinyler och första delen av gothboxen A life less lived. Inte mycket framåtblickande, alltså. Sent omsider kom jag också in på Little Boots’ debutskiva, som visserligen inte erbjuder några större utmaningar, lite som en indievariant på Lady Gaga, men ändå är en riktigt trevlig åttiotalsorgie. Just nu är det Tenori-On-basen på Stuck on Repeat som bäst går hem. (Martina Nordman)
Say no more. (Mats Guldbrand)
Publicerad: 2009-09-05 00:00 / Uppdaterad: 2010-01-09 16:21
En kommentar
Girls debut är fin. Men är det någon som vill se jj live – klicka på Gorillan!
#
Kommentera eller pinga (trackback).