Trots sin unga ålder har den jeansjackeprydda 27-åringen Denison Witmer redan fem fullängdare bakom sig. Då har han varit solo. Nu har han, för att omfamna tanken att han de facto är en del av något så mycket större än sig själv, tagit hjälp av ett band och målat på ett par lager till på sin musikaliska pannå.

Denison Witmer ska fylla singer/songwriter-indietomhålet efter Elliott Smith. Och visst låter han som en mitt-i-karriären Elliott, runt ”XO” någonstans. Varje gång jag sätter på ”The River Bends and Flows into the Sea” känns det lovande. Inledande ”Looking for You” är en bra akustisk poplåt med elpiano och stark refräng, som ger lite Crowded Housevibbar. Den åtföljs av ett knippe välsnickrade poplåtar, som bildar en inte helt oäven helhet.

Men samtidigt saknar han en nerv som Elliott Smith alltid hade närvarande. Och bitvis låter Denison Witmer som någon slags slätstruken akustisk radiopop, och påminner om han Jamie Walters som gjorde sin karriär i Beverly Hills. För varje gång jag kommer till slutet av skivan känner jag mig på något sätt snuvad på konfekten. Inte för att det var dåligt, men bara för att det liksom aldrig blev så där bra som inledningen försökte övertyga mig om. ”The River Bends and Flows into the Sea” är väldigt snäll indiepop. Den innehåller ingenting som sticker ut och skräms.

Det här är en akustisk singer/songwriter-musik för mysiga och snälla tillfällen.

Indie för mogen ungdom.