För ovanlighetens skull släpper Georgia Anne Muldrow kontrollen över produktionen, på Seeds låter hon Madlib sätta sig i stolen bakom rattarna och nöjer sig med att ställa sig längst fram i rampljuset.

Redan på titelspåret, som inleder albumet, visar de var funken kommer att stå. Med ett anslag som dryper av soul och orden ”people look around you, what do you see” sätts tonen till mässande djupblå. Madlib levererar sen stort av sina karaktäristiskt funkiga hiphopbeats. Även om jag älskar Muldrows egna produktioner blir helheten starkare här. Madlib är en mästare i arbete och lämnar sällan eller aldrig något halvfärdigt ifrån sig. När jag hör ett beat som det bakom supertjocka Calabash önskar jag inget hellre än att få plundra hans vinylgömmor.

Trots att Madlibs beats är magiska är det ändå aldrig någon tvekan om vem som är stjärnan här. Muldrows lätt mässande röst tar över hela rummet. Det är den som får låtarna att lyfta högt över marken. Den svävar högt däruppe och väver magiska melodier över Madlibs djupa beats. Både jord och himmel i samma låtar, det är en matchning som borde ha skett för längesen. Summan är inget mindre än magiskt.