Recension
- With A License To Kill (album, Spotify) Freddie Wadling
- 2011
- Capitol/EMI
Blues för Bond
Han må tolka ledmotiv från James Bond-filmer men att Freddie Wadling på konvolutet till With A License To Kill mer än något annat ser ut som vinnaren i en tävling för Ernst Stavro Blofeld-lookalaikes säger en hel del om hur det låter. Precis som Bonds nemesis elegant nedtonat men med en ständigt närvarande underström av obehag.
Nu är Freddie Wadling och covers en gyllene kombination oavsett om han tolkar Bellman, Bacharach eller Beefheart och naturligtvis fungerar Bond också. Tillsammans med Fläskkvartettencellisten Sebastian Öberg tonar de ned originalens bombasm och lyfter fram det inneboende vemodet och förvandlar dem till chansoner för den mörka midnattstimman.
De lyfter förståeligt nog fram Wadlings röst och låter den söka efter det djup som faktiskt döljs i texterna. Allt stöpt i samma loungeiga, avskalade, mjuka form där Goran Kajfes och Per “Ruskträsk†Johansson på det mest subtila av sätt blåser in lite extra liv i låtar som A View To A Kill och Goldfinger.
With A License To Kill är inte på något sätt omistlig men även om det bara bränner till på allvar bitvis är en stund med Freddie Wadling ändå aldrig mindre än njutbar. Oavsett original ger han alltid en högst personlig vinkel och i de allra bästa fallen fyller Wadling en enskild tolkning med mer värdighet och särart än vad en hel säsong av “Så mycket bättre†mäktar med.
Publicerad: 2011-11-11 00:00 / Uppdaterad: 2011-11-11 01:04
2 kommentarer
Bra! Håller med recensionen fullständigt.
#
Herregud!
Resensera inte sånt här trams!
#
Kommentera eller pinga (trackback).