Recension
- Islands & Shores (album, cd) Deportees
- 2011
- Universal
Kvar på piedestalen
Vatten har flutit under broarna, det har ägnats tid åt andra musikaliska projekt sedan 2009 års Under the Pavement – the Beach. Nu är bandet från Vindeln tillbaka. Det är efterlängtat och de återkommer i skivskörden med eftertryck.
Islands & Shores är kanske en inte riktigt lika homogen skiva som föregångaren, men icke desto mindre är det ett väldigt starkt album. Skivan pendlar mellan urstarka låtar och några som tycks gå på halvfart men som ändå lyckas hålla kvalitet nog för att hålla sig på rätt sida av kvalitetsvågen. Hög lägstaniva, som det heter i sportvärlden.
Inledande låten, tillika första singeln och titelspår, sätter tonen direkt med en poppärla många band skulle döda för att ha skrivit. Påföljande trio The Doctor In Me, A Heart Like Yours (med ett ruggigt bra körarrangemang) och Medicate It Right är inte heller de några låtar skrivan i en handvändning. För det känns att bandet varit fokuserat när albumet skulle skrivas.
De har anammat karriärens samtliga influenser – soularrangemangen, hjärtligheten i den countrydoftande popmusiken – och satt ihop ett album som både ger och tar, blandar mellan högt och lågt.
Det är en pigg skiva av ett piggt band.
Publicerad: 2011-10-23 00:00 / Uppdaterad: 2011-10-22 16:58
5 kommentarer
Vill verkligen förstå vad som är bra här, mitt 3:e försök nu(de 3 senaste plattorna).
Men det faller liksom aldrig på plats, fina poplåtar, javisst.
Men alla dessa hyllningar från höger och vänster??!
Fattar inte vad som är varken originellt eller särskilt unikt.
”Mainstream-ledsen-i-ögat-pop” från ett band i mängden.
Ingen nerv, ingen glöd, nada ögonbrynshöjande inslag.
Skulle däremot passa utmärkt som Kronans Droghandel-reklam för Losec
#
Det finns även en eBok till skivan med texter och inspirationskällor:
http://elib.se/ebook_detail.asp?id_type=ISBN&id=9186183990
#
Jag håller med J.P.Jones. Jag kollar in dagens skiva av ren rutin. DÅ Dagens skiva en gång tillförde något gott, men tyvärr inte nu för tiden. Allt för inriktat på antingen tråkig Indiepop där ALLT, precis allt låter likadant. En mesig sångare som har Morrissey som idol, musiken är alltid den samma. Eller så är det growl typiska metalband i mängder. Vill ha unik musik recenserad. // Kommer byta sida.
#
Johan Johansson: trist att du känner som du känner. Vi tror – nej, är övertygade om – att våra läsare vill ha en bred musikalisk bevakning. Och jag tycker vi följer den inriktningen med både mainstream-akter och smalare indieprylar.
Klickar man exempelvis på ”En vecka bakåt” i vänsterspalten ovan hittar man att vi skrivit om bland annat Björk, Deportees, Camo & Krooked, Phonte, Skriet och Jenifa Mayanja den senaste veckan.
Att dagensskiva.com svämmar över av ”growl typiska metalband” stämmer inte heller.
Att du ”vill ha unik musik recenserad”, vad betyder det ens?
#
Sjysst försvarsstance Jonas :)
Sen tror jag att J.P klagade mest på Deportees och inte på sidan.
Jag vill ha ett forum, får man önska det när det är önskestund.
#
Kommentera eller pinga (trackback).