Även om Janine Rostrons säregna blandning av skiftande personligheter, dunkla ljudbilder och experiment med musikaliska konventioner är hennes helt egen är det samtidigt inte svårt att förstå varför hon och syskonen Dreijer fungerade så väl i samarbetet med Tomorrow, In a Year.

Samma mörkt elektroniska, förvrängda världar som The Knife och Fever Ray brukar besöka verkar även vara Planningtorocks favoritresmål. Men Rostron hittar emellanåt ljus i mörkret, låter det skjuta in och lätta upp tungsinnet. Alla lager av filter och förvrängningar kan inte dölja att Milky Blau har ett stråk av bubblande doo-wop-pop längst där nere under ytan, smittsamma Living It Outs Hi-NRG-variant är årets snyggaste Hot Chip-klon och I’m Yr Man är en maniskt speedad blues.

Storslagna beatfria rymdballader följs av suggestiva besök på musikens mystiska skuggsida. Precis när den röda tråden börjar skymta framför ögonen drar Rostron undan den igen lika fort. Inte minst gör hon det genom att ständigt pitcha och elektroniskt processa sin röst till lägen där hon, utan att på vägen förlora ett uns känsla eller kraft, låter oss gissa om det är en man, kvinna eller annat odefinierat väsen vi hör.

Planningtorock ställer ständiga frågor, utmanar och vägrar låta sig fångas in. Men vilken skepnad Rostron än antar på W leder hon själv, omärkligt men obönhörligt, sakta in oss i sin egen ytterst oortodoxa men än mer fascinerande värld.