Innan vi ens hunnit klara av alla prisutdelningar för fjolårets bästa kommer Niklas von Arnold in och sätter riktmärket för 2011. Och det är ett riktmärke som det kommer krävas en hel del att leva upp till. Även om singelsläpp och inte minst insatsen på Petters En räddare i nöden antydde kapaciteten fanns det inget som riktigt förvarande om det här.

Superman tar på ett högst respektfullt och kärleksfullt sätt hela den klassiska soulkatalogen och förpassar den rakt in i nutid. Men det är en varsam uppdatering utan vassa elektroniska kanter och syntetiskt fräsande som aldrig strävar efter att bli modern för modernitetens egen skull. Välpolerat, absolut men aldrig profillöst och med en böljande hjärtvärmande mjuk soul ständigt i centrum.

Ett följsamt och finstämt sväng där Niklas von Arnolds innerliga stämma flyter omkring som ett sammanhållande kitt. Lika elegant som medryckande lyfter Superman till en nivå där spår som Stoned och inte minst Love Is kan mäta sig med Raphael Saadiqs och Angie Stones bästa stunder.

En bättre inledning på skivåret 2011 är svårt att önska sig och om det von Arnoldska hemmet om ungefär ett år precis har fått ett par nya statyetter till bokhyllan hemma kommer det inte vara det minsta förvånande.