dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Last Days of April: Gooey
Gooey (album, cd) Last Days of April
2010
Bad Taste Records
9/10

Övertygande

Det är i detaljerna helheten sitter. Karl Larsson har förstått just det och det är något han förespråkat på en mängd skivor som Last Days of April genom åren. För det ska påpekas; det har alltid funnits en röd tråd hos LDOA och den kan härröras till ett territorium som kan tillskrivas The Promise Ring och Jets To Brazil – amerikansk collegerock med ett stort bultande hjärta.

Det är just det bultande hjärtat som framför allt särskiljer Larssons skapelser. Genom åren har allt han släppt ifrån sig varit soundmässigt snarlikt och samtidigt vitt skilda utgåvor. 2007 års Might as Well Live ångade på med tjocka gitarrmattor i motsats mot Angel Youth från 2000 som tog sikte mot hjärtat med en rockutgåva som, i denna specifika genre, antagligen kan klassas som ett album som flörtar med en avantgardistisk sida. Oavsett vad, dessa skivor och de där emellan har en sådan hög kvalitetsstämpel att de är svåra att värja sig mot.

Idag skriver vi 2010 och 90-talsklingande titeln Gooey ligger för avhandling. Det står tidigt klart att detta är dAset mest mångfacetterade albumet i Last Days of Aprils katalog, kanske i konkurrens med Ascend to the Stars och Larssons känsla för smittande melodier och låtstrukturer är intakt. Det som känns extra kul på Gooey är att influenser från andra håll också fått ta plats. Då tänker jag i synnerhet på första singeln America som utsmyckad med pedal steel siktar mot americana-hållet och i allmänhet All the Same med Evan Dando i förarsätet och vid ledmikrofonen. Där förstnämnda låt är en fullpoängare vidhåller jag att sistnämnda är ett mindre bra spår. Det lider av en brist på uppfinningsrikedom, det är en låt utan själ och herr Dando låter, snällt uttryckt, trött.

Däremot så kryllar övriga skivan av guldkorn. Från inledande och episka No Time for Dreams via singeln till den, i sammanhanget, äldre och powerpoppiga I Can’t Control It är det en ynnest att få ta del av en ny Last Days of April-skiva. När Larsson knyter ihop säcken med avslutande och släpiga If (Don’t Ever Blame Yourself), en duett med Tegan Quinn, är det med värdighet och en stor dos självsäkerhet. Det hörs. Nu måste resten av världen också höra detta. Det unnar jag Last Days of April.

Publicerad: 2010-10-30 00:00 / Uppdaterad: 2010-10-30 14:10

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #5766

3 kommentarer

[...] Albumet fick betyg 9 av 10 hos Dagens Skiva. [...]

 

[...] reviews of Last Days Of Aprils new album “Gooey” are dropping in, 9/10 in Dagens Skiva. (In Swedish) Tweet Cancel [...]

 

[...] I denna för dagen helt purfärska video botaniserar Karl Larsson i skräpmat, tv-spel och kedjerökning, allt till ett soundtrack av America, Last Days of Aprils första singel ut från utmärkta albumet Gooey. [...]

 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig