dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Robin Thicke: Sex Therapy: The Experience
Sex Therapy: The Experience (album, cd) Robin Thicke
2009
Star Trak Entertainment / Interscope
8/10

En av de bästa från förra året

Robin Thickes fjärde album finns i två versioner. Den ena, med titeln Sex Therapy: The Session, innehåller elva låtar. Sedan finns det en deluxe variant, som är 16 låtar lång och bär titeln Sex Therapy: The Experience.

Vilket tema Sex Therapy följer är inte svårt att gissa sig till. Fast egentligen kunde Robin Thicke ha döpt sitt album till vad som helst, har man lyssnat på honom tidigare vet man vad som väntar. Hans materiel är högst barnförbjudet, utan att vara grovt.

Han gör det så snyggt nämligen. Rakt på sak, men med en odödlig charm som är ovanlig i hans genre. Många andra artister saknar de fina finesser som Thicke lyckas med. Han visar här samma sak som han visade på sitt förra album som också var väldigt bra. Att det är skillnad på sex och sex.

Ingen rapstjärna kan slå Robin Thicke när det gäller snuskiga texter.

Apropå det så har Thicke plockat in fem gästrappare. De går alla in bra på sina låtar, och de ger albumet en dos av hiphop som i alla fall jag inte misstycker till. Föga förvånande gör Jay-Z det galant när han flowar längs en av skivans bästa och mest utstickande låtar, Meiplé. Jigga och Meiplé möter dock kraftig konkurrens i Polow Da Don-producerade Shakin’ It 4 Daddy där Nicki Minaj är lika grym som hon var på den där BET-cyphern, om inte bättre. Kompositionen i Shakin’ It 4 Daddy samt spelet mellan Thicke och Minaj är också storslaget. Det är fantastiskt att låten med sitt ettriga beat inte är irriterande.

Estelle och Jazmine Sullivan gästar även dem, dock med ganska anonyma inhopp. Deras röster lägger sig som en ganska avlägsen stämma. Det låter bra, men det hade varit spännande med en duett. Helst att Jazmine hade fått mer utrymme på Million Dolla Baby, som är alldeles magnifik.

Blandningen mellan ballader och snabbare låtar på albumet, där balladerna givetvis dominerar, är helt lagom. Thicke är bäst när han sjunger med sin falsettröst över förföriska beat, men det är roligt med lite variation. Och Thicke gör ju alla låtar bra, även om hans röst låter en aning för mycket pojkband när den går djupare under en kort stund i experimentella Elevatas.

Visst är den elva låtar korta versionen av albumet ett otroligt tajt och bra album, men det är synd att skaffa den när man kan få en skiva med sex lika grymma låtar till på, som tillsammans med de första elva utgör ett ännu bättre album. För att ta ett konkret exempel så vill man inte missa ljuvliga 2 Luv Birds, som bara finns på The Experience. Albumets enda kärlekslåt som inte är porrig, och bara en av många friska fläktar. Hade Sex Therapy släppts tidigare än 15 december hade det garanterat fått plats på många fler årslistor.


Sex Therapy

Karin Lillbroända

Publicerad: 2010-01-29 12:00 / Uppdaterad: 2010-01-28 22:38

Kategori: Recension | Recension: #5427

3 kommentarer

Den faller igenom ett par gånger, men oftast är det riktigt bra. Som en lyxigare Har Mar Superstar ungefär.

Patrik Hamberg Redaktionen 2010-01-29 15:41
 

Har inte hört något från nya skivan än. Leighton Meester-duetten är däremot ungefär hur bra som helst.

Ola Andersson Redaktionen 2010-01-29 16:09
 

Gillar också Leighton-låten, men det här är bättre. Du måste lyssna, Ola!

Karin Lillbroända Redaktionen 2010-01-29 17:32
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig